Vart är världen på väg?

Vi läser om våld i tidningar och ser det på TV och vi kan urskilja skillnaden på fiktivt våld och verkligt våld.
Videovåld är just videovåld och inget annat men det krävs att man har nått innanför pannbenet för att fatta att man inte gör så. Vardagsvåldet finns där och det känns hemskt men det är inte förrens det händer någon i våran närhet som det verkligen känns.
Det blir obehagligt nära.
Fick precis reda på att en vän blivit misshandlad i Vallentuna för en vecka sen. han hade varit på väg tillsammans med en polare från ena stället i V-tuna till det andra när de vart påhoppade oprovocerat.
De gav sig på hans vän först..
Peter tog tag i ena killen och fick en smäll så han åkte i backen..
Kompisen försökte också gå emellan och blev slagen i backen,
varpå de fortsätter sparka på Peter som antagligen redan svimmat
av när han slog i backen.
De sparkar och stampar på Peter i rygg och huvud och klompisen får
panik och slänger sig emellan.
Trots allt är Peter fysiskt okey,inga skallskador och inga
brutna ben nånstans.
Förövarna greps ganska omgående då vännens farsa är polis och
hade lite känningar på vilka det kunde vara.
De har erkänt.

Men det kunde ha slutat värre för Peters del.
Han är både gift och pappa.
Men varför gör man nått sånt?
Var är spärren i skallen som säger stopp?