Det e skumt hur man kan sakna nått verkligen.
Senare tiden har jag mer och mer kännt att jag saknar en jycke... En jycke av alla saker..
Kanske det är för att det kryllar av dem häromkring. Alla har dem. Utom jag.
Men det är också det närmaste du nånsin kan komma villkorslös kärlek.
De är alltid där för dig... Oavsett om du är sjuk, ensam, glad, arg, trött.
Sen har vi på jobbet den här bilden som jag bara älskar och fan blir lite glad av när jag ser den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar