Varför inser man inte sina begränsningar?
Eller varför vägrar man lyssna på sig själv?
Ännu en helg i Prag har passerat och jag är
helt slut..
Fredagen spenderades först på Mecca eftersom
både Sly och Marcel skulle spela på samma kväll och
det var ett tag sen jag träffa Sly..
Så jag tog en taxi dit, lat som jag är,
och åkte med ett av de mest respeterade bolagen AAA.
Chaffisen hittade inte stället!
Han åkte förbi gatan 2 gånger innan jag sa åt honom
eftersom jag ville komma fram nångång.
Han skämdes lite och bad om ursäkt och bara för att
han gjorde det så gav jag han dricks.
Änny how så var det ganska dött på Mecca med folk,
Sly var lite borta och presterade inte sitt yttersta
men Marcel drog av riktigt fett set som jag
fortfarande har våta drömmar om...
Vid 3tiden tog vi alla en taxi och åkte till Vertigo
och hämta upp Rhys och gick vidare till Zero.
Kollade på alla uppkoxade människor, mest britter,
och tog det lugnt en 2 timmar innan vi åkte vidare
till Le Clan som är mest känt för att vara stället
alla åker till för efterfest samt stället där man
får tag på alla droger man bara kan drömma om.
Ett exempel var britten som satt bredvid mig som
snackade norska och hade bott i Kristiansand i 6 år..
och mitt i meningen rulla han ihop en 100 krouna sedel
och drog upp en lina cola i skallen.
Jag e så van numer så jag reagerar inte längre.
Börja snacka med en brud som kom från Bergen och som
studerar till läkare eller va fan det var här i Prag.
Sluta med att jag haka på henne till Casino där en
av hennes polare satt och spelade.
Där var jag fast i en 3 timmar till och spelade en
hel del Black Jack. Inte för mina pengar dock, utan
snubben gav mig stack på 500 och sa - Spela på...
Kl 10 kommer jag innanför min dörr och staplar i sängen.
kl 13.30 ringer Vitek mig för att informera att
Ferdinanda, en restaurang, stänger kl 23 och undrar
vart vi ska gå efter.
Efter våran lilla 3min konversation kan jag inte somna
om utan går upp och sätter på en film.
David Cronenbergs nya "Eastern Promises".
Herre Jösses vad den var bra.
Det var så att man ville vara ryss för ett tag.
Sen vid 20 var man inne på restaurang Ferdinanda där
vi hade ordnat eller rättare sagt bokat hela ovanvåningen
för årets första officiella CS möte.
Och vilket möte sen. Största antalet deltagare nånsin
på ett av våra möten!
På gruppbilden fick jag ihop iaf 51 personer..
Vitek presenterade mig för en klasskompis till honom,
en grymt söt tjej som heter Martina och som jag eventuellt
ska träffa senare i veckan eftersom hon ville öva på sin
engelska som hon tycker e dålig.
Jag förstod vad hon sa utan problem så jag tyckte inte
den var dålig. Vitek vart lite irriterad på mig eftersom
jag visste mer om henne efter 30min än vad han gjorde
efter 6 månader.. hehe...
Efter mötet åkte jag hem eftersom jag var så trött..
Somna vid 2 och vakna strax före 11 igår.
Och sen gjorde jag ingen nytta i stort sätt på hela dagen.
Jo iofs så tvättade jag mina kläder eftersom jag väntat
till sista veckan som vanligt och sen kom Daniela förbi
och sov över.
Och nu e jag tillbaka på jobbet och är seg som en kokosnöt..
måndag 14 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar