Världen är liten...

Frida brukade alltid fråga mig om jag kände alla i världen. Vart vi än gick så brukade jag springa in i folk som jag kände mer eller mindre. För mig så känns det inte som att jag känner så många. Men jag vet hur det känns när man är den som tycker att det verkar som att den andre känner alla. Funderade faktiskt på det själv på den tiden, jag var 19,
och personen ifråga hälsa på folk till höger och vänster. Det kändes verkligen som att hon kände alla och man undrade hur det kunde komma sig. Idag kanske jag är den personen även fast det inte känns så själv.
Andra kanske uppfattar det så, eller vissa iaf.

Idag vart världen ännu mindre.
Det finns en tjej som jag har snackat med på MSN i snart 2 år nu. Hon bor i Helsingborg men vi har aldrig träffats utan bara snackat över nätet.
Och vi har diskuterat allt.
Från förhållanden till vänner till sex till dagliga händelser m.m. Idag ploppa hon upp och ville prata för hon har träffat en ny snubbe och det har strulat till sig lite pga av att hon fortfarande har sitt ex boende hos sig.
Vi diskuterade saken fram och tillbaka lite tills hon råka nämna hans namn.
Ringde en liten klocka i bakhuvudet av nån anledning,
eller jag börja funta lite och koppla ihop namn och plats i Sverige.
Klart på fan att jag känner den här snubben som bor i Nässjö som hon har strulat runt med. Vi har jobbat ihop och han var tillsammans med en tjej som hängde i samma gäng som mig när jag var runt 18-19.

Ibland känns världen allt för liten.