Börjar fastna mer och mer för Sturm Café.
lördag 31 mars 2007
fredag 30 mars 2007
Alla goda ting e 3...
Vaknade lite splittrad igår.
Visste inte riktigt vad jag ville.
Men bestämde mig ändå för att tacka ja till jobbet på InBev.
Räknat med alla förmåner å allt så hamnar jag mer eller
mindre på samma summa som jag haft tidigare med mindre förmåner på Exxon.
Slängde iväg ett mail och berättade att jag accepterade deras erbjudande och att jag börjar på måndag.
Satt hemma och sunka runt lite när rekryteraren ringer och berättar att han hört att jag tog jobbet. Han ville gratulera till mitt val och det enda jag tänkte var "och hur mycket tjänade du i bonus på det här" men inget jag sa högt.
Bestämde mig för att åka ner till den nya piercing/tatuering/klädbutiken i Andel.
Råkar ju vara så att det e WildCat som öppnat en sån,
vaaaaa tråkigt! :D
Var sugen på en ny piercing eller kanske en ny tatuering.
Slutade med att det blev nya BCR ringar istället. 5mm x 18mm.
Så nu har man lite mer FETA ringar i öronen.
Vill tacka Trollet för denna födelsedagspresent! ;) Tack!
Sprang förbi Tesco på vägen tillbaka och köpte lite mat.
Ställer mig sen och väntar på min Tram No.6.
Sneglar på klockan och ser att den säger 16.01.
Hmm... Tänker för mig själv, kan jag ha sån otur att jag stöter på en kontrollant idag igen? De brukar ju operera runt rusningstid men iofs så e ju min Tram ganska lugn.
Kanske jag ska gå hem istället?
Äsch... jag e trött i benen, det kommer ingen kontrollant idag,
e ju bara 2 stationer.
Kliver på och åker iväg.
Passerar första stationen Na Knizeci utan problem.
DÅ kommer en kvinna i 40-50års åldern fram och visar
kontrollant brickan.
Men va faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan...
ja ja... bara börja spela dum igen.
Ploppar ur hörluren ur örat och ser frågande ut.
- Ticket säger kvinnan..
- Excuse me?
- Ticket please, upprepar kvinnan.
- I don´t have one. svarar jag.
- Ok, you pay 500 now.
- I don´t have any money either.
- No money? Ok.. Passport control..
- Hmm... I don´t have a passport either, just my Swedish driverslicence, svarar jag och räcker fram den magiska plastbiten som räddat mig de senaste 2 gångerna.
Hon tittar på den lite och svarar
- I call police..!
- Ok, svarar jag och börjar fundera att nu e det fan klippt.
Så hon tar upp sitt block och börjar anteckna av uppgifter
från mitt körkort. Efter att äntligen ha kommit ur rödlyset som tramen stått vi och kommit upp till min hållplats Krizova så signalerar hon åt sin kollega och vi går av.
Så frågar hon vart jag skulle gå av och jag svarar att det e
på den här stationen.
Sen frågar hon om jag har bankomatkort ocvh jag svarar ja, men att jag inte har nå pengar förrens vid lönen den 15:e.
Hon frågar om det finns nå bankomater i närheten och jag svarar nej. Vilket e sant. Just då passerar det 2 killar och hon frågar dem om bankomat och de svarar att den närmaste finns i Andel.
Hon rycker på axlarna.
Tittar på mig och säger..
- No ticket, no passport, no money, no bankomat... Sen ler hon...
- Next Time! och vinkar iväg mig.
- Thank you svarar jag bara å går hemmåt.
Bada Bing Bada Boom!!!
4 gången jag klarat mig ur det hela men den här gången var
det fan nära. Alla andra gånger har det varit män som skitit i det när de insett att det inte går. Men den här kvinnan skulle minsann göra det "by the book".
Varför?
Tvungen att hävda sig eller var männen bara för slappa?
Jaja... Jag vet att jag borde betala men ärligt, hur ofta försöker inte alla slippa att betala vad det än gäller? Oavsett om det e buss, spårvagn, parkering, biljett eller annat så försöker folk alltid att kunna smita förbi utan att betala för sig.
Hur kommer det sig egentligen?
En form av lite rebeliskhet eller kanske rent av lite civil olydnad?
Kom hem och fann ett mail från nån kvinna på InBev som bad om mina personuppgifter så att hon kunne upprätta ett anställningsavtal som jag skule signera på måndag när jag börjar på InBev.
Fyllde i den och skicka tillbaka.
Sen ringer diplomatsonen Petr till mig och undrar om jag ska haka på ut och dricka öl med honom å lite folk från hans jobb. Visst fan, har inte träffat Petr på några månader så det e coolers. Hans päron e de tjeckiska ambassadörerna i Kuba sen i Juli. Gissa vart jag skulle bo om jag fick för mig att åka till Havanna? :D Sugen e man ju...
Petr lärde jag känna genom Exxon då han började samtidigt som mig i samma grupp som mig och skulle planera för Schweiz. Dock så valde han att hoppa av sista veckan i Manchester efter nästan 3 månader, men jag hann träffa hans morsa och bli säkerhetskontrollerad och godkänd och fick käka lunch på tjeckiska Inrikesministeriet ett par gånger under den tiden.
Väl på stället, Pingvinens, så satt en del människor och vi drack öl och snacka skit.
Sitter en lite halvsöt tjej mitt emot mig som jag snackar lite med. Visar sig att hon jobbar på InBev men skulle ha sin
sista dag idag, Fredag.
Frågar varför hon väljer att lämna efter 4 veckor som hon vart där och fick svaret att hon fått ett bättre erbjudande från ett annat företag. Berättar att jag ska börja på måndag och hon frågar mig vad jag heter. Säger mitt namn och då visar det sig att det e hon som skickat mig mailet tidigare på dagen med frågorna om personuppgifterna.
Alltså... Ibland börjar jag fan under hur stor den här världen e??
vad e oddsen.. eller jag vet iofs vad oddsen e, i en stad som Prag på 1.3 miljoner att jag ska hamna på samma ställe och dricka öl, samma kväll?? Jösses..
Dagen började med ett yrvaket vaknande vid 11.30.
Fick för mig att idag ska jag fan ut och fotografera lite.
Slutade med 5 timmars gång genom halva Prag och ca 1000 bilder så nu e kvällen räddad mer eller midre med att kontrollera, godkänna och rensa och kategoriesera in bilderna i olika album och sen slänga upp dem på Pixbox.
Just det. Köpte månadskort för kommunaltrafiken idag också.
Känns som att jag har utnyttjat min tur nu. :p
Visste inte riktigt vad jag ville.
Men bestämde mig ändå för att tacka ja till jobbet på InBev.
Räknat med alla förmåner å allt så hamnar jag mer eller
mindre på samma summa som jag haft tidigare med mindre förmåner på Exxon.
Slängde iväg ett mail och berättade att jag accepterade deras erbjudande och att jag börjar på måndag.
Satt hemma och sunka runt lite när rekryteraren ringer och berättar att han hört att jag tog jobbet. Han ville gratulera till mitt val och det enda jag tänkte var "och hur mycket tjänade du i bonus på det här" men inget jag sa högt.
Bestämde mig för att åka ner till den nya piercing/tatuering/klädbutiken i Andel.
Råkar ju vara så att det e WildCat som öppnat en sån,
vaaaaa tråkigt! :D
Var sugen på en ny piercing eller kanske en ny tatuering.
Slutade med att det blev nya BCR ringar istället. 5mm x 18mm.
Så nu har man lite mer FETA ringar i öronen.
Vill tacka Trollet för denna födelsedagspresent! ;) Tack!
Sprang förbi Tesco på vägen tillbaka och köpte lite mat.
Ställer mig sen och väntar på min Tram No.6.
Sneglar på klockan och ser att den säger 16.01.
Hmm... Tänker för mig själv, kan jag ha sån otur att jag stöter på en kontrollant idag igen? De brukar ju operera runt rusningstid men iofs så e ju min Tram ganska lugn.
Kanske jag ska gå hem istället?
Äsch... jag e trött i benen, det kommer ingen kontrollant idag,
e ju bara 2 stationer.
Kliver på och åker iväg.
Passerar första stationen Na Knizeci utan problem.
DÅ kommer en kvinna i 40-50års åldern fram och visar
kontrollant brickan.
Men va faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan...
ja ja... bara börja spela dum igen.
Ploppar ur hörluren ur örat och ser frågande ut.
- Ticket säger kvinnan..
- Excuse me?
- Ticket please, upprepar kvinnan.
- I don´t have one. svarar jag.
- Ok, you pay 500 now.
- I don´t have any money either.
- No money? Ok.. Passport control..
- Hmm... I don´t have a passport either, just my Swedish driverslicence, svarar jag och räcker fram den magiska plastbiten som räddat mig de senaste 2 gångerna.
Hon tittar på den lite och svarar
- I call police..!
- Ok, svarar jag och börjar fundera att nu e det fan klippt.
Så hon tar upp sitt block och börjar anteckna av uppgifter
från mitt körkort. Efter att äntligen ha kommit ur rödlyset som tramen stått vi och kommit upp till min hållplats Krizova så signalerar hon åt sin kollega och vi går av.
Så frågar hon vart jag skulle gå av och jag svarar att det e
på den här stationen.
Sen frågar hon om jag har bankomatkort ocvh jag svarar ja, men att jag inte har nå pengar förrens vid lönen den 15:e.
Hon frågar om det finns nå bankomater i närheten och jag svarar nej. Vilket e sant. Just då passerar det 2 killar och hon frågar dem om bankomat och de svarar att den närmaste finns i Andel.
Hon rycker på axlarna.
Tittar på mig och säger..
- No ticket, no passport, no money, no bankomat... Sen ler hon...
- Next Time! och vinkar iväg mig.
- Thank you svarar jag bara å går hemmåt.
Bada Bing Bada Boom!!!
4 gången jag klarat mig ur det hela men den här gången var
det fan nära. Alla andra gånger har det varit män som skitit i det när de insett att det inte går. Men den här kvinnan skulle minsann göra det "by the book".
Varför?
Tvungen att hävda sig eller var männen bara för slappa?
Jaja... Jag vet att jag borde betala men ärligt, hur ofta försöker inte alla slippa att betala vad det än gäller? Oavsett om det e buss, spårvagn, parkering, biljett eller annat så försöker folk alltid att kunna smita förbi utan att betala för sig.
Hur kommer det sig egentligen?
En form av lite rebeliskhet eller kanske rent av lite civil olydnad?
Kom hem och fann ett mail från nån kvinna på InBev som bad om mina personuppgifter så att hon kunne upprätta ett anställningsavtal som jag skule signera på måndag när jag börjar på InBev.
Fyllde i den och skicka tillbaka.
Sen ringer diplomatsonen Petr till mig och undrar om jag ska haka på ut och dricka öl med honom å lite folk från hans jobb. Visst fan, har inte träffat Petr på några månader så det e coolers. Hans päron e de tjeckiska ambassadörerna i Kuba sen i Juli. Gissa vart jag skulle bo om jag fick för mig att åka till Havanna? :D Sugen e man ju...
Petr lärde jag känna genom Exxon då han började samtidigt som mig i samma grupp som mig och skulle planera för Schweiz. Dock så valde han att hoppa av sista veckan i Manchester efter nästan 3 månader, men jag hann träffa hans morsa och bli säkerhetskontrollerad och godkänd och fick käka lunch på tjeckiska Inrikesministeriet ett par gånger under den tiden.
Väl på stället, Pingvinens, så satt en del människor och vi drack öl och snacka skit.
Sitter en lite halvsöt tjej mitt emot mig som jag snackar lite med. Visar sig att hon jobbar på InBev men skulle ha sin
sista dag idag, Fredag.
Frågar varför hon väljer att lämna efter 4 veckor som hon vart där och fick svaret att hon fått ett bättre erbjudande från ett annat företag. Berättar att jag ska börja på måndag och hon frågar mig vad jag heter. Säger mitt namn och då visar det sig att det e hon som skickat mig mailet tidigare på dagen med frågorna om personuppgifterna.
Alltså... Ibland börjar jag fan under hur stor den här världen e??
vad e oddsen.. eller jag vet iofs vad oddsen e, i en stad som Prag på 1.3 miljoner att jag ska hamna på samma ställe och dricka öl, samma kväll?? Jösses..
Dagen började med ett yrvaket vaknande vid 11.30.
Fick för mig att idag ska jag fan ut och fotografera lite.
Slutade med 5 timmars gång genom halva Prag och ca 1000 bilder så nu e kvällen räddad mer eller midre med att kontrollera, godkänna och rensa och kategoriesera in bilderna i olika album och sen slänga upp dem på Pixbox.
Just det. Köpte månadskort för kommunaltrafiken idag också.
Känns som att jag har utnyttjat min tur nu. :p
onsdag 28 mars 2007
Vill jag verkligen...?
Var på arbetsintervjuven igår på InBev.
Rekryteraren hade sagt "Collection/Credit" till mig i fredags
när jag var där.
När jag kom dit och snackade med deras HR-snubbe (Human Resourses) så tyckte han att jag passade bättre i det teamet som bildades för en vecka sen som jobbar mot Nordamerika.
Alltså ha hand om skeppningarna från Europa mot US/Kanada.
Lät väl skoj.
Lönen diskuterades och den var i det läget som jag var nöjd med och det skulle inte vara nå problem för dem iom mina erfarenheter och egenskaper.
Sen som sista person så fick jag snacka med Teamleadern för det nya teamet och hon ville ha mig på en 3:e position med att jobba med ordrar mot en av deras största kunder i nordamerika, främst för att jag gillar att snacka med folk och för att jag kan SAP.
Så jag gick därifrån med en lite skum känsla.
3 olika positioner inom loppet av 4 dagar.
Ingen vidare bra känsla.
Sen också att den sista positionen lät en aning trist var väl det tristaste. Men iaf så e ju ett jobb ett jobb som jag tänkte.
Fick svaret idag.
De vill ha mig.
Men helt plötsligt på en lön som låg lite lägre än vi hade diskuterat.
Hur kommer det sig egentligen?
Hur kan man säga och komma överrens om en lön och sen sätta en som är lägre?
Dear Claus,
We all have been very favourably impressed by your capabilities
and potential. As such, we are pleased to offer you the position of Order Process Specialist.
Så imponerade att de sänker lönen?
Rekryteraren ringer upp mig en ca 15min efter att jag har fått erbjudandet och berättar att de skickat mig det.
Jag sa att jag håller på att kolla på det just nu. Och han frågar om allt e klart och jag frågar honom om lönen och förklarar för honom att jag inte förstår varför lönen e satt lägre än det som diskuterats. Han skulle ringa HR snubben och snacka med honom och kolla om det gick att höja lönen till det som diskuterats. han hör av sig senare och säger att det var dessvärre inte möjligt, att det var lönetaket för den positionen och att det fanns folk som jobbade för lägre.
Att de verkligen ville ha mig på teamet.
Då e vi tillbaka igen där.
Om man nu VÄLDIGT gärna vill ha nån så betalar man väl det?
Måste erkänna att jag e lite besviken faktiskt.
Sa att jag behöver tid att tänka över det hela.
Ska svara imorgon för de ville att jag skulle börja på måndag redan.
Så nu vette fasiken om jag ens vill ha jobbet.
Rekryteraren hade sagt "Collection/Credit" till mig i fredags
när jag var där.
När jag kom dit och snackade med deras HR-snubbe (Human Resourses) så tyckte han att jag passade bättre i det teamet som bildades för en vecka sen som jobbar mot Nordamerika.
Alltså ha hand om skeppningarna från Europa mot US/Kanada.
Lät väl skoj.
Lönen diskuterades och den var i det läget som jag var nöjd med och det skulle inte vara nå problem för dem iom mina erfarenheter och egenskaper.
Sen som sista person så fick jag snacka med Teamleadern för det nya teamet och hon ville ha mig på en 3:e position med att jobba med ordrar mot en av deras största kunder i nordamerika, främst för att jag gillar att snacka med folk och för att jag kan SAP.
Så jag gick därifrån med en lite skum känsla.
3 olika positioner inom loppet av 4 dagar.
Ingen vidare bra känsla.
Sen också att den sista positionen lät en aning trist var väl det tristaste. Men iaf så e ju ett jobb ett jobb som jag tänkte.
Fick svaret idag.
De vill ha mig.
Men helt plötsligt på en lön som låg lite lägre än vi hade diskuterat.
Hur kommer det sig egentligen?
Hur kan man säga och komma överrens om en lön och sen sätta en som är lägre?
Dear Claus,
We all have been very favourably impressed by your capabilities
and potential. As such, we are pleased to offer you the position of Order Process Specialist.
Så imponerade att de sänker lönen?
Rekryteraren ringer upp mig en ca 15min efter att jag har fått erbjudandet och berättar att de skickat mig det.
Jag sa att jag håller på att kolla på det just nu. Och han frågar om allt e klart och jag frågar honom om lönen och förklarar för honom att jag inte förstår varför lönen e satt lägre än det som diskuterats. Han skulle ringa HR snubben och snacka med honom och kolla om det gick att höja lönen till det som diskuterats. han hör av sig senare och säger att det var dessvärre inte möjligt, att det var lönetaket för den positionen och att det fanns folk som jobbade för lägre.
Att de verkligen ville ha mig på teamet.
Då e vi tillbaka igen där.
Om man nu VÄLDIGT gärna vill ha nån så betalar man väl det?
Måste erkänna att jag e lite besviken faktiskt.
Sa att jag behöver tid att tänka över det hela.
Ska svara imorgon för de ville att jag skulle börja på måndag redan.
Så nu vette fasiken om jag ens vill ha jobbet.
Förnöjt ögonblick...
Ibland lyckas man med såna saker som bara gör en nöjd. Man känner sig nöjd med sig själv och det man har gjort. Man behöver ingen uppmuntran eller klapp på axeln. Ingen kommentar från någon eller uppmärksamhet för det. Man vet helt enkelt själv att man gjort något bra och kan vara nöjd över det.
Inte alltid man har de "upplevelserna" men de kommer då och då och kan lyfta upp en lite ur hur man känner sig just den dagen, just den stunden. Man kan känna sig lite duktig. Förnöjd över sig själv.
Har haft en sån stund idag.
Fick för mig att fixa lite med en bild som jag tog på trollets ögon.
Behövde bara markera ut ögat och döda färgerna i resten av ansiktet och ljusa upp ögat lite för att hennes otroligt vackra ögonfärg skulle komma fram.
Vart sjukt nöjd över bilden.
Den e bra orginal men ännu bättre i den "putsade" versionen eftersom hela färgen blir framhävd i allt det svart vita i resten av bilden.
Blev så nöjd med bilden att jag nu även har den som bakgrund på datorn. Fast det betyder ju att hon ser allt jag gör... Hmm...
.jpg)
Inte alltid man har de "upplevelserna" men de kommer då och då och kan lyfta upp en lite ur hur man känner sig just den dagen, just den stunden. Man kan känna sig lite duktig. Förnöjd över sig själv.
Har haft en sån stund idag.
Fick för mig att fixa lite med en bild som jag tog på trollets ögon.
Behövde bara markera ut ögat och döda färgerna i resten av ansiktet och ljusa upp ögat lite för att hennes otroligt vackra ögonfärg skulle komma fram.
Vart sjukt nöjd över bilden.
Den e bra orginal men ännu bättre i den "putsade" versionen eftersom hela färgen blir framhävd i allt det svart vita i resten av bilden.
Blev så nöjd med bilden att jag nu även har den som bakgrund på datorn. Fast det betyder ju att hon ser allt jag gör... Hmm...
.jpg)
tisdag 27 mars 2007
Mackblogen...
Nått som jag fick höra från Trollet när hon var här var att jag visste hur man gjorde goda mackor. Och om jag får säga det själv så e jag nog ganska bra på mackor.
Har studerat och experimenterat lite genom åren genom att kolla på hur Sandy´s och Subway bygger upp sina mackor.
Mackor e väl nått man alltid har ätit, men hade en ganska lång period på ett par år som jag inte åt några alls. Och det är väl tack vare mitt ex jag upptäckte mackor igen eftersom hon är lite av ett mackfreak.
Men mina mackor har jag utvecklat själv.
Eftersom jag inte är guds minsta barn på den här gjorden så brukar jag göra ganska stora mackor, de är perfekta för att ersätta en lunch eller en middag just för att de är så "matiga". Dessvärre har de inte Keso på samma sätt som vi har i Sverige här nere så den mackan kan jag dessvärre inte bygga så mycket på.
Utan de här nere blir lite mer kött i och det är väl det som gör dem så mastiga.
Iaf.. tänkte visa lite snabbt på hur en typisk macka ser ut för mig om nån skulle vilja pröva på eller bara få tips på hur man kan konstruera en god macka som gör en relativt mätt.
Till den här mackan som jag käka som lunch idag så blev det följande ingredienser..
1. Ett bröd, modell medium -Ett bredare bröd är att föredra då det blir enklare att fylla dem än med en smal baguette t.ex
2. Smör - ta ditt vanliga smörgåsmargarin
3. Ost - återigen kan du ta det som du vanligen har hemma. Men jag föredrar ost av annan sort än t.ex hushållsost just för en lite mer kulminarisk upplevelse.
4. Skinka - Ta den du gillar mest men även här kan en mer "ädlare" variant användas.
5. Salami - åter igen så kan man använda medvurst eller annan hushållsvariant men jag föredrar salami och den kan man ju variera ganska kraftigt i smak.
Testa t.ex en pepparsalami.
6. Senap - Ta den du tycker bäst om men en Dijon höjer ganska mycket i smakvärde.
7. Lök - Rödlök är att föredra pga den lenare och mildare smaken
8. Grönsaker - jag använder paprika och gurka eftersom detta är grönsaker jag kan äta utan att avlida. Men för de som kan så ta sallad och tomat eller annat du gillar.
Jag börjar med att dela brödet i mitten så att du får en topp och botten. Botten så smetar jag på smöret/margarinet och toppen smetar jag in med senap.
Eftersom brödet suger åt sig senapen så brukar jag mata på lite extra för att få en mustig senapsmak med skinkan.
Tänk på att Dijon e lite starkare så då behöver man inte smeta på så mycket av den för att få smaken framträdande. För mycket kan förstöra hela smaken.
Man får pröva sig fram helt enkelt.
Löken skalas och skärs i smala strimlor. Detta för att de ska bli enklare att tugga samt inte riskeras att de tar upp för mycket tid att tuggas å då framträda för mycket i själva mackan.
Löken läggs underst på botten av mackan för att sedan täckas med osten för att hålla kvar löken i mackan.
Det e nu man börjar bygga lager på lager principen i mackan...
Sen lägger jag på osten och fyller nästa "lager" med gurka i det här exemplet. Om man använder sig av tomat å sallad så kan man använda salladen mellan löken och osten just för att osten blir det som är tyngre och då håller kvar löken och salladen mot brödet. Tomaten kan man slänga på osten och sen täcka den med skinka.
Sen på med skinkan och på med paprikan i det här exemplet. Samma princip som med löken gäller. Smala, tunna strimlor av paprikan så att man inte fastnar med att tugga för länge på en tjock bit av paprika. Använde både röd och vit paprika här och den vita e mindre och blir sista lagret så den lades på senapssidan direkt.
Sedan på med salamin som nästa lager mellan paprikorna...
Och slutligen så blev resultatet denna som jag hade som lunch idag och jösses vad god den var med den nya osten jag testade idag. En tjeckisk variant på Grevé men sjukt god på mackan. Brukar annars föredra Ementhaler eller Gouda för att de gör så pass god smakskillnad jämnfört med den vanliga Eidam som de har som hushållsost här och som smakar i stort sätt ingenting.
Bygg nu din egen macka...
Har studerat och experimenterat lite genom åren genom att kolla på hur Sandy´s och Subway bygger upp sina mackor.
Mackor e väl nått man alltid har ätit, men hade en ganska lång period på ett par år som jag inte åt några alls. Och det är väl tack vare mitt ex jag upptäckte mackor igen eftersom hon är lite av ett mackfreak.
Men mina mackor har jag utvecklat själv.
Eftersom jag inte är guds minsta barn på den här gjorden så brukar jag göra ganska stora mackor, de är perfekta för att ersätta en lunch eller en middag just för att de är så "matiga". Dessvärre har de inte Keso på samma sätt som vi har i Sverige här nere så den mackan kan jag dessvärre inte bygga så mycket på.
Utan de här nere blir lite mer kött i och det är väl det som gör dem så mastiga.
Iaf.. tänkte visa lite snabbt på hur en typisk macka ser ut för mig om nån skulle vilja pröva på eller bara få tips på hur man kan konstruera en god macka som gör en relativt mätt.
Till den här mackan som jag käka som lunch idag så blev det följande ingredienser..
1. Ett bröd, modell medium -Ett bredare bröd är att föredra då det blir enklare att fylla dem än med en smal baguette t.ex
2. Smör - ta ditt vanliga smörgåsmargarin
3. Ost - återigen kan du ta det som du vanligen har hemma. Men jag föredrar ost av annan sort än t.ex hushållsost just för en lite mer kulminarisk upplevelse.
4. Skinka - Ta den du gillar mest men även här kan en mer "ädlare" variant användas.
5. Salami - åter igen så kan man använda medvurst eller annan hushållsvariant men jag föredrar salami och den kan man ju variera ganska kraftigt i smak.
Testa t.ex en pepparsalami.
6. Senap - Ta den du tycker bäst om men en Dijon höjer ganska mycket i smakvärde.
7. Lök - Rödlök är att föredra pga den lenare och mildare smaken
8. Grönsaker - jag använder paprika och gurka eftersom detta är grönsaker jag kan äta utan att avlida. Men för de som kan så ta sallad och tomat eller annat du gillar.
Jag börjar med att dela brödet i mitten så att du får en topp och botten. Botten så smetar jag på smöret/margarinet och toppen smetar jag in med senap.
Eftersom brödet suger åt sig senapen så brukar jag mata på lite extra för att få en mustig senapsmak med skinkan.
Tänk på att Dijon e lite starkare så då behöver man inte smeta på så mycket av den för att få smaken framträdande. För mycket kan förstöra hela smaken.
Man får pröva sig fram helt enkelt.
Löken skalas och skärs i smala strimlor. Detta för att de ska bli enklare att tugga samt inte riskeras att de tar upp för mycket tid att tuggas å då framträda för mycket i själva mackan.
Löken läggs underst på botten av mackan för att sedan täckas med osten för att hålla kvar löken i mackan.
Det e nu man börjar bygga lager på lager principen i mackan...
Sen lägger jag på osten och fyller nästa "lager" med gurka i det här exemplet. Om man använder sig av tomat å sallad så kan man använda salladen mellan löken och osten just för att osten blir det som är tyngre och då håller kvar löken och salladen mot brödet. Tomaten kan man slänga på osten och sen täcka den med skinka.
Sen på med skinkan och på med paprikan i det här exemplet. Samma princip som med löken gäller. Smala, tunna strimlor av paprikan så att man inte fastnar med att tugga för länge på en tjock bit av paprika. Använde både röd och vit paprika här och den vita e mindre och blir sista lagret så den lades på senapssidan direkt.
Sedan på med salamin som nästa lager mellan paprikorna...
Och slutligen så blev resultatet denna som jag hade som lunch idag och jösses vad god den var med den nya osten jag testade idag. En tjeckisk variant på Grevé men sjukt god på mackan. Brukar annars föredra Ementhaler eller Gouda för att de gör så pass god smakskillnad jämnfört med den vanliga Eidam som de har som hushållsost här och som smakar i stort sätt ingenting.
Bygg nu din egen macka...
måndag 26 mars 2007
Folk som tänker...
Jag beundrar verkligen folk som använder huvudet till att tänka...
Iof utan dem som INTE tänker så skulle ju livet vara ganska så tråkigt..
Då skulle man ju inte hitta såna här lappar på gamla jobbets kylskåp på en Måndag..
Iof utan dem som INTE tänker så skulle ju livet vara ganska så tråkigt..
Då skulle man ju inte hitta såna här lappar på gamla jobbets kylskåp på en Måndag..
lördag 24 mars 2007
I don´t have to like it...
Varför?
Varför?
Varför?
!!!!!
Varför vaknar man automatiskt runt 8 när det e lördag och man borde sova ut?
Gillar inte när kroppen ställer in sig på saker...
Varför?
Varför?
!!!!!
Varför vaknar man automatiskt runt 8 när det e lördag och man borde sova ut?
Gillar inte när kroppen ställer in sig på saker...
fredag 23 mars 2007
Pivovar...
Pivo är det tjeckiska ordet för en öl...
Och som det ser ut nu så har jag precis kommit hem från en arbetsintervjuv med InBev, världens största bryggerikoncern.
De råkar bara äga Staropramen, Stella Artois, Beck´s och en massa andra bryggerier runt jorden. Så positionen gällde finansiella sidan av företaget och "Collection & Credit" avdelningen. Dvs om jag tar/får jobbet så komer jag jobba med kreditfrågor för kunder i U.K.
Ja.. Precis... jobba mot United Kingdom.
Och då kanske jag blir skickad till U.K för utbildning.. Igen!
I stort sätt samma struktur på jobbet som det förra jobbet, så det är där min erfarenhet från miljö och program samt min individualitet(!) som ger mig ett försprång bland andra sökanden :D
Hur bisarrt e det egentligen?
Min individualitet som de är mest intresserade i...
Med min individualitet i Sverige så hade jag knappt
fått nå jobb eller haft svårt att få ett arbete eftersom svenskar e så inskränkta och närsynta.
Gillar det här landet mer och mer eftersom indivder ser
du överallt här.
Men hur har det blivit så egentligen?
Alltså att det e så vanligt med alla möjliga frisyrer och piercingar?
Speciellt ögonbryn, labrett och off-center e vanliga här.
Och de alla arbetar också.
Varför är det inte så i Sverige?
Kan det ha att göra med det kommunistiska förtryck det här landet levde under i 50år?
Att man var tvungen att vara som alla andra?
Att det inte fanns nå plats för individualister?
Alla skulle vara happy little produktionsenheter?
Individulism ansågs som farliga element och ororshärdar?
Alla skulle tänka lika och inte utgöra nå hot?
Sen när trycket plötsligt försvann så exploderade individualismen eftersom det helt plötsligt blev tillåtet att vara som man ville...?
Att landet inte hade nå val mer eller mindre till att acceptera explotionen och därigenom adoptera en mer öppensinnad marknad för människor som ville vara sig själva? Utan hjälp av Norrlands Guld.
Kan det vara det som skapat den toleransen mot människor här?
Kanske Sverige skulle behöva kommunistiskt förtryck, eller annat förtryck en 50-60år för att svenskarna skulle sluta vara så gnälliga och närsynta?
Kanske sajter som Pirate Bay, DC++, Limewire och andra program som låter folk fildela upphovsrätts skyddat material är rätt väg att gå för att komma dit?
Och som det ser ut nu så har jag precis kommit hem från en arbetsintervjuv med InBev, världens största bryggerikoncern.
De råkar bara äga Staropramen, Stella Artois, Beck´s och en massa andra bryggerier runt jorden. Så positionen gällde finansiella sidan av företaget och "Collection & Credit" avdelningen. Dvs om jag tar/får jobbet så komer jag jobba med kreditfrågor för kunder i U.K.
Ja.. Precis... jobba mot United Kingdom.
Och då kanske jag blir skickad till U.K för utbildning.. Igen!
I stort sätt samma struktur på jobbet som det förra jobbet, så det är där min erfarenhet från miljö och program samt min individualitet(!) som ger mig ett försprång bland andra sökanden :D
Hur bisarrt e det egentligen?
Min individualitet som de är mest intresserade i...
Med min individualitet i Sverige så hade jag knappt
fått nå jobb eller haft svårt att få ett arbete eftersom svenskar e så inskränkta och närsynta.
Gillar det här landet mer och mer eftersom indivder ser
du överallt här.
Men hur har det blivit så egentligen?
Alltså att det e så vanligt med alla möjliga frisyrer och piercingar?
Speciellt ögonbryn, labrett och off-center e vanliga här.
Och de alla arbetar också.
Varför är det inte så i Sverige?
Kan det ha att göra med det kommunistiska förtryck det här landet levde under i 50år?
Att man var tvungen att vara som alla andra?
Att det inte fanns nå plats för individualister?
Alla skulle vara happy little produktionsenheter?
Individulism ansågs som farliga element och ororshärdar?
Alla skulle tänka lika och inte utgöra nå hot?
Sen när trycket plötsligt försvann så exploderade individualismen eftersom det helt plötsligt blev tillåtet att vara som man ville...?
Att landet inte hade nå val mer eller mindre till att acceptera explotionen och därigenom adoptera en mer öppensinnad marknad för människor som ville vara sig själva? Utan hjälp av Norrlands Guld.
Kan det vara det som skapat den toleransen mot människor här?
Kanske Sverige skulle behöva kommunistiskt förtryck, eller annat förtryck en 50-60år för att svenskarna skulle sluta vara så gnälliga och närsynta?
Kanske sajter som Pirate Bay, DC++, Limewire och andra program som låter folk fildela upphovsrätts skyddat material är rätt väg att gå för att komma dit?
torsdag 22 mars 2007
The Green Fairy...
Igår kulminerade senaste tidens dispyt på jobbet så jag kan nmera titulera mig fri från ExxonMobils slavbojor. Men de sparkade mig direkt med hänvisning till att jag vägrade skriva på tillägget för Jourtelefonen så nu kan det bli roligt för jag har ju rätten att dra dem inför domstol nu. :)
Ska jag vara ärlig så gråter jag inte floder pga det.
Skönt med att vara ledig faktiskt. Känner att jag måste ladda upp batterierna igen lite efter all energi som man har förlorat på det företaget och att gå omkring att vara småirriterad hela tiden på en idiot till chef.
Trots att jag lovat mig själv att inte hänga upp mig på det hela så har det mer eller mindre genomsyrat mitt liv senaste 5 månaderna. Man har i stort sätt inte diskuterat annat än jobbet utanför jobbet. Även fast vi har slagit fast flera gånger att vi inte ska låta det göra det så har det funkat i säkert en timme och sen har vi varit tillbaka.
Så ladda upp batterierna behövs.
I övrigt så har jag haft besök sen i söndags av ett troll, hon beskriver sig själv som det, från Göteborg som e trevlig värre.
Har som sagt inte kunnat visa så mycket av Prag eftersom jag har jobbat, men nu vart det enklare att vara en god värd eftersom
jag nu har tiden :D
Söndag blev Staropramens bryggeri för mat och öl och sedan till Cracken då trollet insisterade på att få se tuttar på scen.
Efter att ha jobbat på måndagen så visade jag henne U Postu,
en av mina favvisrestauranger här i Prag och det åts och dracks
gott som vanligt.
Tror det var här hon sa första gången att hon funderade på att stanna... haha.. Efter mindre än 24 timmar i landet. Men antar att mat har olika kulminariska upplevelser på oss alla. Sen vidare för vandring in till gamla torget för att visa astrologiska uret och delar av Gamla stan.
Gick vilse inne i Gamla stan som vanligt.
Har bott i det här landet i en 8mån nu men jag går fortfarande
vilse i Gamla stan.
Snubblade in på en pittresk liten hörnbar och skulle ta en öl och trollet insisterade på att här skulle det minsann prövas Absinth.
Hade redan varnat henne för att det var djävulens påfund och smakade rövhål.
Men envisa människor finns det alltid.
Senast jag drack Absinth var när Ecci gjorde sin turné i Prag.
Sen dess har jag läst en del om det hela då det fascinerade mig lite.
Läste om ett sätt hur man kunde preparera sin "gröna Älva" innan man drack den och beslöt mig för att verka världsvan och häftig
och pröva det.
Så.. Ta teskeden, fyll den med Absinth, häll socker (kub eller strö) i teskeden, låt sockret suga upp Absinthen. Fyll på skeden igen med Absinth och tänd på alkoholen.
Låt det brinna tills sockret har karameliserat sig och blanda en ner det i Absinthen innan den dricks. En helt annan smak på det hela.
.JPG)
Under denna cermoni så uppmärksammades vi av ett par som visade sig komma från en liten håla utanför London. De båda, Joy och Saul, jobbade som "probation officers" och det var ganska intressant att diskutera med dem om deras syn på samhället och på hur människor kan utvecklas.
Av nån anledning så undrade Saul vad jag hade för utbildning och jag svarade att jag bara har gått gymnasiet och sen genom livets hårda skola. Han tyckte jag var ovanligt intelligent (käft Frida å Ecci)
av nån anledning.
Iaf så visade det sig att de hade vunnit en resa till Prag med hotell, flyg och £350 i fickpengar.
WTF!!
Varför vinner inte jag sånt?
£350 i den här stan e ju för fan svårt att göra av med.
Iaf på en vecka.
Alltså du kan säkert göra det men om man tänker rent logiskt
och vardagsvanligt.
De insisterade på att vi skulle vidare till ett annat ställe och jag styrde stegen, när jag väl lyckats lista ut var vi var, till Slatu Stromu, Golden Tree, för ännu en gång vart det tuttar på tapeten, denna gång både från troll och från Englandsbor.
Dessvärre slog den gröna älvan hårt på trollet, som den brukar göra första gången på alla som prövar, å det var dax att masa sig hem.
Tisdagen började med jobb som vanligt och sedan ännu en gång för mat och dryck men denna gång på Andélka som ligger ganska
nära Andel City.
Sen in på Tesco och kolla på alla saker och handla articifiellt socker i alla dess former för att Trollet skulle få smaka på alla lokala variteter av ostar och choklader och kex etc.
Kvällen togs lugnt och sansat.
Igår gick jag upp i sedvanlig tid 6.30 (usch) och försöka urträda en mytomspunna sagovärlden och in i den hemska verkligheten.
Lyckades t.o.m rulla in på jobbet en 15min innan jag börja.
Då haffa cheferna mig och ville diskutera.
Jag misstänkte vad det gällde.
Blev tillfrågad, 3 gånger under loppet av 4min om jag ville skriva på det eller få sparken. Jag valde sparken.
Varför i helvete kunde de inte ha ringt mig istället?
Hade jag inte behövt vakna så tidigt och slösa tid på att ta
mig in till kontoret.
Efter det så vart det Tramen och köpa frukost, de små lyxmackorna man kan köpa, och vidare hem till lägenheten där trollet
yrvaket öppnade.
Dagens aktiviterer bestämdes till att åka till Kutná Hora för att visa Sedlec Ossuary. Benkyrkan i utkanten av Kutná Hora.
Eftersom det var nästan 6mån sen jag var här sist och då inte hade min systemkamera så tog jag med den för att uppdatera bilderna.
.JPG)
Drog vidare runt i Kutná Hora och jag dokumenterade så mycket jag kunde från byn för att försöka få fram så mycket som möjligt av livet och byggnaderna i den.
Bilderna ligger upp på pixbox.
Vet iaf att St Barbara katedralen skulle intressera min morsa.
Herre jösses säger jag bara. Den var stängd sist jag var där mn öppen nu så vi knata in. Går inte att beskriva med ord hur vackert det var. Och orgeln bestånde av 4000 pipor. Man måste se det med egna ögon för att fatta. Finns en bild på den. trotsade förbudet att fota. Varför är det förbud egentligen?
Är det för att de ska kunna sälja sina egna bilder eller e det för att folk inte bara ska kolla på bilderna utan få höra om denna fantastiska byggnad och åka dit själva?
Har svårt att tro att blixtarna skulle förstöra skulpturerna, predikstolarna, stora väggmålningarna från 16ootalet och artifakterna som fanns i katedralen.
Inte i närheten lika kraftigt som oxidationen från allt syre som utandas av alla männiksor som besöker katedralen iaf.
Hemfärden tog längre än beräknat eftersom jag inte hade kollat upp i förväg bussarna så detvart mer eller mindre en chansing på vilken buss vi skule kunna ta efter att ha hängt vid busstationen i en timme utan nå lycka att hitta en buss till Prag.
Men på en buss kom vi iaf, som tydligen ändre nummer under färdens gång och gick in till Depo Hostivar där vi kunde ta
Metron tillbaka.
vad som sker idag är ännu obestämt.
Funderade på om man skulle dra runt henne och visa lokala Prag.
Ska jag vara ärlig så gråter jag inte floder pga det.
Skönt med att vara ledig faktiskt. Känner att jag måste ladda upp batterierna igen lite efter all energi som man har förlorat på det företaget och att gå omkring att vara småirriterad hela tiden på en idiot till chef.
Trots att jag lovat mig själv att inte hänga upp mig på det hela så har det mer eller mindre genomsyrat mitt liv senaste 5 månaderna. Man har i stort sätt inte diskuterat annat än jobbet utanför jobbet. Även fast vi har slagit fast flera gånger att vi inte ska låta det göra det så har det funkat i säkert en timme och sen har vi varit tillbaka.
Så ladda upp batterierna behövs.
I övrigt så har jag haft besök sen i söndags av ett troll, hon beskriver sig själv som det, från Göteborg som e trevlig värre.
Har som sagt inte kunnat visa så mycket av Prag eftersom jag har jobbat, men nu vart det enklare att vara en god värd eftersom
jag nu har tiden :D
Söndag blev Staropramens bryggeri för mat och öl och sedan till Cracken då trollet insisterade på att få se tuttar på scen.
Efter att ha jobbat på måndagen så visade jag henne U Postu,
en av mina favvisrestauranger här i Prag och det åts och dracks
gott som vanligt.
Tror det var här hon sa första gången att hon funderade på att stanna... haha.. Efter mindre än 24 timmar i landet. Men antar att mat har olika kulminariska upplevelser på oss alla. Sen vidare för vandring in till gamla torget för att visa astrologiska uret och delar av Gamla stan.
Gick vilse inne i Gamla stan som vanligt.
Har bott i det här landet i en 8mån nu men jag går fortfarande
vilse i Gamla stan.
Snubblade in på en pittresk liten hörnbar och skulle ta en öl och trollet insisterade på att här skulle det minsann prövas Absinth.
Hade redan varnat henne för att det var djävulens påfund och smakade rövhål.
Men envisa människor finns det alltid.
Senast jag drack Absinth var när Ecci gjorde sin turné i Prag.
Sen dess har jag läst en del om det hela då det fascinerade mig lite.
Läste om ett sätt hur man kunde preparera sin "gröna Älva" innan man drack den och beslöt mig för att verka världsvan och häftig
och pröva det.
Så.. Ta teskeden, fyll den med Absinth, häll socker (kub eller strö) i teskeden, låt sockret suga upp Absinthen. Fyll på skeden igen med Absinth och tänd på alkoholen.
Låt det brinna tills sockret har karameliserat sig och blanda en ner det i Absinthen innan den dricks. En helt annan smak på det hela.
.JPG)
Under denna cermoni så uppmärksammades vi av ett par som visade sig komma från en liten håla utanför London. De båda, Joy och Saul, jobbade som "probation officers" och det var ganska intressant att diskutera med dem om deras syn på samhället och på hur människor kan utvecklas.
Av nån anledning så undrade Saul vad jag hade för utbildning och jag svarade att jag bara har gått gymnasiet och sen genom livets hårda skola. Han tyckte jag var ovanligt intelligent (käft Frida å Ecci)
av nån anledning.
Iaf så visade det sig att de hade vunnit en resa till Prag med hotell, flyg och £350 i fickpengar.
WTF!!
Varför vinner inte jag sånt?
£350 i den här stan e ju för fan svårt att göra av med.
Iaf på en vecka.
Alltså du kan säkert göra det men om man tänker rent logiskt
och vardagsvanligt.
De insisterade på att vi skulle vidare till ett annat ställe och jag styrde stegen, när jag väl lyckats lista ut var vi var, till Slatu Stromu, Golden Tree, för ännu en gång vart det tuttar på tapeten, denna gång både från troll och från Englandsbor.
Dessvärre slog den gröna älvan hårt på trollet, som den brukar göra första gången på alla som prövar, å det var dax att masa sig hem.
Tisdagen började med jobb som vanligt och sedan ännu en gång för mat och dryck men denna gång på Andélka som ligger ganska
nära Andel City.
Sen in på Tesco och kolla på alla saker och handla articifiellt socker i alla dess former för att Trollet skulle få smaka på alla lokala variteter av ostar och choklader och kex etc.
Kvällen togs lugnt och sansat.
Igår gick jag upp i sedvanlig tid 6.30 (usch) och försöka urträda en mytomspunna sagovärlden och in i den hemska verkligheten.
Lyckades t.o.m rulla in på jobbet en 15min innan jag börja.
Då haffa cheferna mig och ville diskutera.
Jag misstänkte vad det gällde.
Blev tillfrågad, 3 gånger under loppet av 4min om jag ville skriva på det eller få sparken. Jag valde sparken.
Varför i helvete kunde de inte ha ringt mig istället?
Hade jag inte behövt vakna så tidigt och slösa tid på att ta
mig in till kontoret.
Efter det så vart det Tramen och köpa frukost, de små lyxmackorna man kan köpa, och vidare hem till lägenheten där trollet
yrvaket öppnade.
Dagens aktiviterer bestämdes till att åka till Kutná Hora för att visa Sedlec Ossuary. Benkyrkan i utkanten av Kutná Hora.
Eftersom det var nästan 6mån sen jag var här sist och då inte hade min systemkamera så tog jag med den för att uppdatera bilderna.
.JPG)
Drog vidare runt i Kutná Hora och jag dokumenterade så mycket jag kunde från byn för att försöka få fram så mycket som möjligt av livet och byggnaderna i den.
Bilderna ligger upp på pixbox.
Vet iaf att St Barbara katedralen skulle intressera min morsa.
Herre jösses säger jag bara. Den var stängd sist jag var där mn öppen nu så vi knata in. Går inte att beskriva med ord hur vackert det var. Och orgeln bestånde av 4000 pipor. Man måste se det med egna ögon för att fatta. Finns en bild på den. trotsade förbudet att fota. Varför är det förbud egentligen?
Är det för att de ska kunna sälja sina egna bilder eller e det för att folk inte bara ska kolla på bilderna utan få höra om denna fantastiska byggnad och åka dit själva?
Har svårt att tro att blixtarna skulle förstöra skulpturerna, predikstolarna, stora väggmålningarna från 16ootalet och artifakterna som fanns i katedralen.
Inte i närheten lika kraftigt som oxidationen från allt syre som utandas av alla männiksor som besöker katedralen iaf.
Hemfärden tog längre än beräknat eftersom jag inte hade kollat upp i förväg bussarna så detvart mer eller mindre en chansing på vilken buss vi skule kunna ta efter att ha hängt vid busstationen i en timme utan nå lycka att hitta en buss till Prag.
Men på en buss kom vi iaf, som tydligen ändre nummer under färdens gång och gick in till Depo Hostivar där vi kunde ta
Metron tillbaka.
vad som sker idag är ännu obestämt.
Funderade på om man skulle dra runt henne och visa lokala Prag.
söndag 18 mars 2007
Våldtäkt eller inte?
Hur många har egentligen fått ett mail som handlar om våltäktsdrogen Progesterex?
Varför är människor så dumma att de tror på allt som de läser
istället för att ta reda på fakta själv?
Mailet är oftast utformat på detta sätt...
"Hej alla föräldrar och alla andra som bryr
sig om alla barn och ungdomar.
Enligt polis och sjukhus blev en kvinna kidnappad
från en nattklubb och våldtagen flera gånger sedan övergiven.
Hon kom inte ihåg vad som hände men försöker fortfarande
avslöja våldtäktsmännen.
Tillsammans med våldtäktsdrogen Rohypnol fanns spår av Progesterex, som är ett litet steriliseringspiller.
Preparatet används nu av våldtäktsmän i samband med fester,
för att våldta och sterilisera sina offer.
Progesterex fås hos veterinär för att sterilisera större djur.
Ryktet säger att Progesterex som används med Rohypnol kallas
för ”date rape drug”
Det som gäller för Progesterex är samma som för Rohypnol,
den ska ner tjejens drink.
Hon kommer därefter att vara i ett sådant tillstånd att hon inte
kommer att minnas någonting av det som hänt kvällen innan.
Progesterex löses snabbt upp i drinken och försäkrar att offret
inte kommer att bli gravid efter våldtäkten.
Därför behöver inte förbrytaren bekymra sig om eventuellt faderskap flera månader senare.
Preparatets verkan är inte tillfällig utan permanent! Progesterex
är utvecklat för sterilisering avhästar.
Den kvinna eller hona som tar preparatet kommer att aldrig att
kunna få barn! Förövaren kan få preparatet från alla veterinärer.
Det är ofattbart lätt att få tag i och Progesterex kan vara nästa
preparat som slår igenom i ”nattlivet”.
Hur otroligt det än låter så finns det Internetsidor som beskriver
hur du använder preparatet.
Sänd det här till alla du känner - speciellt tjejer.
Akta dig när du är ute - låt inte din drink stå utan att du håller
ett öga på den.
Gör en ansträngning och vidarebefordra detta meddelande till
alla du känner.
Och killar; berätta historien för de tjejer som du känner.
Birgitta Olofsson
Sjuksköterska, doktorand
Umeå Universitet. "
Tar en så lite som 5 sekunder att slå in ordet Progesterex i
Google å få följande träffar... (klicka på orden för länkarna)
Från läkemedlesverket
På Wikipedia
Varför är människor så dumma att de tror på allt som de läser
istället för att ta reda på fakta själv?
Mailet är oftast utformat på detta sätt...
"Hej alla föräldrar och alla andra som bryr
sig om alla barn och ungdomar.
Enligt polis och sjukhus blev en kvinna kidnappad
från en nattklubb och våldtagen flera gånger sedan övergiven.
Hon kom inte ihåg vad som hände men försöker fortfarande
avslöja våldtäktsmännen.
Tillsammans med våldtäktsdrogen Rohypnol fanns spår av Progesterex, som är ett litet steriliseringspiller.
Preparatet används nu av våldtäktsmän i samband med fester,
för att våldta och sterilisera sina offer.
Progesterex fås hos veterinär för att sterilisera större djur.
Ryktet säger att Progesterex som används med Rohypnol kallas
för ”date rape drug”
Det som gäller för Progesterex är samma som för Rohypnol,
den ska ner tjejens drink.
Hon kommer därefter att vara i ett sådant tillstånd att hon inte
kommer att minnas någonting av det som hänt kvällen innan.
Progesterex löses snabbt upp i drinken och försäkrar att offret
inte kommer att bli gravid efter våldtäkten.
Därför behöver inte förbrytaren bekymra sig om eventuellt faderskap flera månader senare.
Preparatets verkan är inte tillfällig utan permanent! Progesterex
är utvecklat för sterilisering avhästar.
Den kvinna eller hona som tar preparatet kommer att aldrig att
kunna få barn! Förövaren kan få preparatet från alla veterinärer.
Det är ofattbart lätt att få tag i och Progesterex kan vara nästa
preparat som slår igenom i ”nattlivet”.
Hur otroligt det än låter så finns det Internetsidor som beskriver
hur du använder preparatet.
Sänd det här till alla du känner - speciellt tjejer.
Akta dig när du är ute - låt inte din drink stå utan att du håller
ett öga på den.
Gör en ansträngning och vidarebefordra detta meddelande till
alla du känner.
Och killar; berätta historien för de tjejer som du känner.
Birgitta Olofsson
Sjuksköterska, doktorand
Umeå Universitet. "
Tar en så lite som 5 sekunder att slå in ordet Progesterex i
Google å få följande träffar... (klicka på orden för länkarna)
Från läkemedlesverket
På Wikipedia
Nervositet...
Jag blir sällan nervös.
Alltså jag kan inte säga att jag är nervös inför saker.
Vet att jag kunde bli nervös när jag var yngre.
Vart tog den förmågan vägen att bli nervös?
Är det en förmåga egentligen?
En förmåga är en färdighet..
Något man kan vara bra på..
Kan man vara bra på att vara nervös?
Går det att öva upp att bli nervös?
Som en idrottsgren?
Är det en prestation att lätt bli nervös?
Varför blir mämnniskan nervös?
Vad ska den känslan vara bra för?
Känslorna har ju utvecklats genom evolutionen för att agera som ett slags skydd, som ett slags varningssignal till kroppen och sinnet.
Vad är nervositeten för varningssignal?
Hur vill kroppen och sinnet på att vi ska reagera på nervositet?
Kan inte tro att det är en egenskap som är bra..
Iaf inte som bombtekniker.
Kan det vara så att jag behöver en så pass stor oro för att jag ska bli nervös?
Behöver jag mer, eller ska man uttrycka det som att jag är mer tålig, för att jag ska bli nervös? Vad gör mig nervös egentligen?
Svårt att svara på eftersom jag inte riktigt kan komma på när jag var nervös senast och i vilken situation. Finner det alltför ofta jag får frågan.. -E inte du nervös?
Och jag kommer på mig själv att svara nej.. mer än ofta.
Gör det att det mig fattas något?
Fungerar jag sämre som en människa eller som en individ i samhället för att jag inte lätt blir nervös?
Kan man säga att det ger mig en bit av att vara emotionellt handikappad?
Emotionellt handikappad vet jag redan att jag är.
Kan inte uttrycka vissa känslor, eller kan jag säkert men det e svårt.
Tacksamhet och uppskattning vet jag att jag har svårt för att visa.
Inte för att jag inte vill visa det men för att jag inte vet hur.
Det faller mig inte naturligt att visa det, även fast det borde göra det, iaf om man ska vara som en "normal" människa.
Hur kom det sig att jag blev så?
Hur kommer det sig att jag inte blir nervös längre?
Vart förlorade jag de förmågorna?
Vad hände, vad utsattes jag för?
Eller glömde jag helt enkelt bort de egenskaperna?
Fann en text om nervositet som publicerades 1916 när jag läste runt på nätet om just nervositet i jakten på att försöka förstå vad det är och kanske hur jag ska hitta det igen...
Orsaker till nervositet.
Nutidens jäktfyllda (läs stressade) arbetsiver och oroliga njutningslängtan förbrukar för varje dag ett betydligt större överskott av både andlig och fysisk kraft, än vad en normal kroppskonstitution egentligen rår med. Hemliv, som ger ro och lugna nerver, anser man sig knappast ha tid med. Det är ju så mycket annat, man vill hinna med. Först och främst det vanliga arbetet, som ger den nödvändiga inkomsten för uppehället, - och så överarbetet, det som skall betala njutningarna, nöjena.
Knappt hinner man få i sig kaffekoppen om morgonen, innan man måste i väg till kontoret eller ämbetsrummet. Till middagen kommer man vanligen för sent i följd av extra arbete, och efter några i hast förtärda matbitar bär det åter iväg till någon sammankomst eller bridgeparti eller teater eller annan aftonfröjd. Aftonmåltiden intages inte förrän vid midnatt på någon restaurant eller klubb, och till vila går man ej förrän långt fram på småtimmarna.
Och hemmet brukas snart endast till sovplats, frukostställe och mottagningssalong för det stora umgänget, som man anser nödvändigt att ha för att skaffa sig relationer till ytterligare löneförhöjning och platsavancemang!
Så förbrukar man hastigt sig själv och blir en nervös, missmodig och kraftlös individ, som varken blir till glädje för sig själv eller andra, som varken duger till arbete eller nöje; allt under det man inbillar sig att man gör kolossal nytta och har så ofantligt roligt! Och att detta självbedrägeri lägger grunden till all den förstörande nervositet, som år ifrån allt mera griper omkring sig, betänker man icke.
Man underkastar sig alla möjliga kurer för de sjuka, uppslitna nerverna. Gör kostsamma resor till alla världens badorter, söker de berömdaste läkare och plågar sig med massor av dekokter och medikamenter, men förstår icke, att botemedlet i de flesta fall ligger så nära till hands och är så enkelt!
»Lär dig att vila ut; njut av lugna måltider; umgås med de dina, som du ej behöver anstränga dig att underhålla; läs i ro vid brasan; arbeta vid skrivbordet i ditt eget arbetsrum; och lär dig för övrigt att njuta av alla dessa tusen småting, varav hemlivet består, och dina nerver skola löna dig med ny hälsa och styrka och ny håg till arbete och ny lust att leva och glädjas!»
Alltså jag kan inte säga att jag är nervös inför saker.
Vet att jag kunde bli nervös när jag var yngre.
Vart tog den förmågan vägen att bli nervös?
Är det en förmåga egentligen?
En förmåga är en färdighet..
Något man kan vara bra på..
Kan man vara bra på att vara nervös?
Går det att öva upp att bli nervös?
Som en idrottsgren?
Är det en prestation att lätt bli nervös?
Varför blir mämnniskan nervös?
Vad ska den känslan vara bra för?
Känslorna har ju utvecklats genom evolutionen för att agera som ett slags skydd, som ett slags varningssignal till kroppen och sinnet.
Vad är nervositeten för varningssignal?
Hur vill kroppen och sinnet på att vi ska reagera på nervositet?
Kan inte tro att det är en egenskap som är bra..
Iaf inte som bombtekniker.
Kan det vara så att jag behöver en så pass stor oro för att jag ska bli nervös?
Behöver jag mer, eller ska man uttrycka det som att jag är mer tålig, för att jag ska bli nervös? Vad gör mig nervös egentligen?
Svårt att svara på eftersom jag inte riktigt kan komma på när jag var nervös senast och i vilken situation. Finner det alltför ofta jag får frågan.. -E inte du nervös?
Och jag kommer på mig själv att svara nej.. mer än ofta.
Gör det att det mig fattas något?
Fungerar jag sämre som en människa eller som en individ i samhället för att jag inte lätt blir nervös?
Kan man säga att det ger mig en bit av att vara emotionellt handikappad?
Emotionellt handikappad vet jag redan att jag är.
Kan inte uttrycka vissa känslor, eller kan jag säkert men det e svårt.
Tacksamhet och uppskattning vet jag att jag har svårt för att visa.
Inte för att jag inte vill visa det men för att jag inte vet hur.
Det faller mig inte naturligt att visa det, även fast det borde göra det, iaf om man ska vara som en "normal" människa.
Hur kom det sig att jag blev så?
Hur kommer det sig att jag inte blir nervös längre?
Vart förlorade jag de förmågorna?
Vad hände, vad utsattes jag för?
Eller glömde jag helt enkelt bort de egenskaperna?
Fann en text om nervositet som publicerades 1916 när jag läste runt på nätet om just nervositet i jakten på att försöka förstå vad det är och kanske hur jag ska hitta det igen...
Orsaker till nervositet.
Nutidens jäktfyllda (läs stressade) arbetsiver och oroliga njutningslängtan förbrukar för varje dag ett betydligt större överskott av både andlig och fysisk kraft, än vad en normal kroppskonstitution egentligen rår med. Hemliv, som ger ro och lugna nerver, anser man sig knappast ha tid med. Det är ju så mycket annat, man vill hinna med. Först och främst det vanliga arbetet, som ger den nödvändiga inkomsten för uppehället, - och så överarbetet, det som skall betala njutningarna, nöjena.
Knappt hinner man få i sig kaffekoppen om morgonen, innan man måste i väg till kontoret eller ämbetsrummet. Till middagen kommer man vanligen för sent i följd av extra arbete, och efter några i hast förtärda matbitar bär det åter iväg till någon sammankomst eller bridgeparti eller teater eller annan aftonfröjd. Aftonmåltiden intages inte förrän vid midnatt på någon restaurant eller klubb, och till vila går man ej förrän långt fram på småtimmarna.
Och hemmet brukas snart endast till sovplats, frukostställe och mottagningssalong för det stora umgänget, som man anser nödvändigt att ha för att skaffa sig relationer till ytterligare löneförhöjning och platsavancemang!
Så förbrukar man hastigt sig själv och blir en nervös, missmodig och kraftlös individ, som varken blir till glädje för sig själv eller andra, som varken duger till arbete eller nöje; allt under det man inbillar sig att man gör kolossal nytta och har så ofantligt roligt! Och att detta självbedrägeri lägger grunden till all den förstörande nervositet, som år ifrån allt mera griper omkring sig, betänker man icke.
Man underkastar sig alla möjliga kurer för de sjuka, uppslitna nerverna. Gör kostsamma resor till alla världens badorter, söker de berömdaste läkare och plågar sig med massor av dekokter och medikamenter, men förstår icke, att botemedlet i de flesta fall ligger så nära till hands och är så enkelt!
»Lär dig att vila ut; njut av lugna måltider; umgås med de dina, som du ej behöver anstränga dig att underhålla; läs i ro vid brasan; arbeta vid skrivbordet i ditt eget arbetsrum; och lär dig för övrigt att njuta av alla dessa tusen småting, varav hemlivet består, och dina nerver skola löna dig med ny hälsa och styrka och ny håg till arbete och ny lust att leva och glädjas!»
lördag 17 mars 2007
Maestro... Musica..
Hittade äntligen länken efter att ha letat efter den i en 2 månader...
Har slängt upp några nya låtar under länkarna..
Italienska grupper... De kan göra annat än spagetti :)
Samtliga låtar är MP3:or och går att ladda ner från länken genom att högerklicka och spara...
Har slängt upp några nya låtar under länkarna..
Italienska grupper... De kan göra annat än spagetti :)
Samtliga låtar är MP3:or och går att ladda ner från länken genom att högerklicka och spara...
torsdag 15 mars 2007
Ännu en gång...
Fick just reda på att jag blivit Morbror igen.
3:e gången jag blir morbror nu.
Och jag har inte hunnit fylla 29 ännu...
Och folk säger att 29 inte är nån ålder????????
Näe...
En pojke vart det i förrgår.
50cm och 3750kg... Står så i messet iaf :D
3:e gången jag blir morbror nu.
Och jag har inte hunnit fylla 29 ännu...
Och folk säger att 29 inte är nån ålder????????
Näe...
En pojke vart det i förrgår.
50cm och 3750kg... Står så i messet iaf :D
51840000 tiny moments....
Det har varit nästan 52 miljoner små stunder.
51 miljoner 840 tusen för att vara nästan exakt.
600 dagar som singel.
Helt fantastiskt.
När hände det sist egentligen?
Och denna gång är det självvalt.
Sist var väl mer eller mindre påtvingat.
Fram till sommaren efter gymnasiet skulle jag tro.
Sist är man var 19, och på söndag så har man 1 år kvar till medelåldern.
10 år sen sist.
Jösses vad tiden har gått, men den har gjort gott...
Tror jag iaf.
Frågar man andra får man nog andra svar.
Men de ser ju bara min utsida och inte min inre sida.
Är nog dax för ett tack på sin plats.
Ett tack till de som funnits där och sparkat på mig när jag varit för ömklig.
De som har mer eller hjälpt mig att se mer vidöppet och den hela stora delen.
Tack Ecci
Tack Mathias & Hanna
Tack Daniel
Tack Char-Lee
Tack Jonna
Nu återstår det bara att se om man kommer att kunna lita på någon igen.
Eller man kanske kommer fortsätta på livet som unkis?
51 miljoner 840 tusen för att vara nästan exakt.
600 dagar som singel.
Helt fantastiskt.
När hände det sist egentligen?
Och denna gång är det självvalt.
Sist var väl mer eller mindre påtvingat.
Fram till sommaren efter gymnasiet skulle jag tro.
Sist är man var 19, och på söndag så har man 1 år kvar till medelåldern.
10 år sen sist.
Jösses vad tiden har gått, men den har gjort gott...
Tror jag iaf.
Frågar man andra får man nog andra svar.
Men de ser ju bara min utsida och inte min inre sida.
Är nog dax för ett tack på sin plats.
Ett tack till de som funnits där och sparkat på mig när jag varit för ömklig.
De som har mer eller hjälpt mig att se mer vidöppet och den hela stora delen.
Tack Ecci
Tack Mathias & Hanna
Tack Daniel
Tack Char-Lee
Tack Jonna
Nu återstår det bara att se om man kommer att kunna lita på någon igen.
Eller man kanske kommer fortsätta på livet som unkis?
tisdag 13 mars 2007
Tackar för det...,
Kollade min Pixbox sida just och såg att jag hade fått ett meddelane.
Tydligen så har crewet bakom Pixbox använt en av mina bilder till sin framsida på Pixbox och de ger mig därför 1månades, premium medlemskap :D
Tackar, det innebär att jag nu kan ladda ner alla bilder som jag har laddat upp tidigare. :D
Tydligen så har crewet bakom Pixbox använt en av mina bilder till sin framsida på Pixbox och de ger mig därför 1månades, premium medlemskap :D
Tackar, det innebär att jag nu kan ladda ner alla bilder som jag har laddat upp tidigare. :D
David Vs. Goliath...
Kommer ni ihåg den berättelsen från Bibeln?
Hur filisteérnas här slog upp läger i dalen Elah för att gå i krig mot israelerna.
Hur filisteérnas främste krigare, Jätten Goliath i 40 dagar och nätter, hånade israelerna och utmanade dem att skicka ut sin främste krigare för ett man-o-man slag till döden och där den överlevande parten skulle ta över den andre hären..
Hur den unge pojken David hörde hånet och i total ilska utmanade jätten...?
Jag heter David sen kl 16.10 idag.
Jag står ensam kvar som David.
Ensam mot min Goliath.
Min Goliath som också råkar vara min arbetsgivare.
Det är dax att jag börjar plocka mina stenar och börjar min ensamma färd mot slagfältet där Goliath kallar på mig...
Det hela handlar fortfrande om tillägget i vårat arbetskontrakt när det kommer till jouren. Jag är den ende nu, som inte skrivit på tillägget.
Niklas böjde sig för vinden som ett darrande löv i höststormen och skrev på tillägget idag med motiveringen, "Jag orkar inte bråka längre"
Han e fruktansvärt bra aggitatör men sen står han helst bakom de som gör jobbet och surfar bekvämt på vågen utan att skita ner sina händer.
Jag ger mig inte denna gång.
Vägrade skriva på för sista gången idag, med motiveringen att jag har den tjeckiska arbetslagen på min sida och att jag inte behöver oroa mig för replisalier för att jag inte tänker skriva på.
Men jag vet att de kommer att komma.
So be it.
Om de sparkar mig nu så kommer jag att utnyttja min rätt i paragraf 72 i lagen som ger mig rätten att ta det hela till domstol.
Samtidigt så hade jag utsett April till att bli den månad jag troliegn skulle säga upp mig för att kunna lämna i Juli och då fullföljt ett år i Tjeckien.
I och med att jag lämna min motiverig så vet jag att det kommer gå vidare till bolagets jurister som kommer att kolla på mitt svar ur alla hörn och vinklar för att se om jag kan ha rätt.
Detta kommer att ta lite tid och sen helt plötsligt var vi inne i April.
De kommer troligen att uppmana mig att säga upp mig för att det ska se snyggare ut och det ska bli enklare för dem.
Jag kommer inte att säga upp mig frivilligt.
Det finns 2 sätt de kan bli av med mig.
Sparka mig eller köpa ut mig om de vill bli av med mig snabbt.
Väljer de att sparka mig så kommer jag att gå högre upp i kedjan och rapportera till huvudkontoret i Fairfax och berätta om arbetsförhållandena, de förtäckta hoten, om mörkläggningen av vissa saker som hänt på företaget, om hur vissa personer på "högre" poster använder droger och en massa annat jag har samlat på mig under tiden på företaget.
Då ska de iaf få veta vem som släppte bomben på dem i det hela.
I onsdags klev jag på bussen vid Florenc här i Prag för att ta mig till El Stockholmo på 25 timmar. Var lite skeptisk till det hela, jag menar 25tim med buss..
Fick en "moment", en just-här-just-nu minne när jag satt mig ner för att käka på en restaurang som jag hitta i närheten av busstationen.
Allt kändes så rätt och underbart just där och då.
Såna minnen värdesätter jag högt, även fast de är få.
Kollade in asiatmarknaden vid Florenc också när jag ändå var där eftersom jag hade tid över innan bussen gick. Är som en liten egen kåkstad med en massa bodar och försäljningstånd under presenningar som fungerar som tak vid regn.
Stannade till och kollade lite på skor hos en snubbe som mer elelr mindre borde skära ner på sitt kaffe intag.
"- Come, you come see"
Den lille asiatiske mannen drar i min ärm för att visa mig skor han har..
"-tjis nice, real leether, 350czk only"
"-I´m just looking for the moment" svarade jag för det var ju det jag gjorde.
"-tjis is also nice, also leether, only 400czk" och tittade på mig med bedjande ögon.
Återupprepade mitt svar och försökte få honom att sluta hoppa upp mot mig iom att jag var längre än honom.
Plötsligt fångde mitt öga upp nånting i ena hörnet, lite gömd bakom de andra skorna.
Såg ut som ett par "monster" skor.
Har velat ha såna länge med Newrock e inte de billigaste märket direkt, inte ens här nere i tjeckien. De billigaste kopiorna på dem kostar 1800czk och de e dyrt även för mig på en tjeckisk lön.
Mycket riktigt ett par kopior på Newrock var det allt.
"-You like tjis?, reeeeel leether. Only 650czk"
Det var ganska billigt tänkte jag men inte just idag.
"-Im not gonna buy anything today, I will come back later"
Då mumlar han nåt obegripligt med "-today, specialy for you" och grabbar tag en miniräknare i jätteformat och skriver in 350 på displayen.
Han har alltså prutat ner sig själv med nästan halva priset!!!
Testar ett par 45:or som är den största storleken han har, känns lite små men det töjer ju sig, om inte så kan jag ju iaf sälja skorna på Helgon efter att ha haft dem på den planerade fotograferingen.
Köpte skorna och bestämmer mig för att börja använda dem direkt.
Kliver på bussen och påbörjar min färd mot Sthlm.
Folk tittar lite snett på mig, men iofs så e jag ju van vi det här laget.
Jag sticker tydligen ut för mycket.
Iofs så var jag ju klädd i svarta jeans, mitt spretiga hår, mina öronhängen, min skinnrock och mina nya monsterskor.
Finns en mening som jag tycker stämmer in..
"You laugh at me because I´m different...
I laugh at you, because you are all the same"
Färden tar sin tur och jag slummrar till i 30-60min perioder då och då.
Första stoppet är vid en Shell-mack precis innan tyska gränsen.
Tar mig en Cornetto, årets första glass, och betraktar de höjder som finns framför mig. Åker in i Tyskland efter en passkontroll och åker igenom en liten by som ligger efter gränsen och ser alla övergivna byggnader och fabriker.
Bestämmer mig för att hit vill jag åka och fota.
De har t.o.m en nerlagd liten järnväg.
Färden fortsätter mot Dresden och nästa stopp, jag slumrar till igen.
Hur vet man att man e i Tyskland?
Jo man ser detta vid första korsningen...
Färden avlöpte mer eller mindre problemfritt fram till Köpenhamn där det var bussbyte för vidare färd mot Sthlm.
Fick stå och frysa i kylan kl 4.15 en torsdagsmorgon i 30min innan bussen kom.
Chauffören var en tysk eftersom bussen kom från Rotterdam och hade gått igenom tyskland på vägen upp.
Han var lite burdus på ett tyskt sätt.
Kom fram till Sverige och rullade på upp till Jönköping.
Efter ett stop i Jönköping så ville inte bussen starta då han hade förlorat allt lufttryck. Så vad göra?
Jooo... 7-8 av oss killar får hoppa ur bussen helt enkelt och PUTTA igång den!!!
Väl uppe i Sthlm i förtid så kör han helt sonika upp i Fridhemsplan och rattar bussen genom stan och ner på Flemmingatan.
Han sitter och svär och e allmänt stressad i trafiken runt Sthlm.
Kommer iaf av bussen och blir upplockad av Char-Lee..
Hinner både hämta mina paket, klippa mig och köpa ett nytt minneskort på 2GB till kameran innan det e kväll.
Spenderar torsdagskvällen med att planera fotograferingen inför fredagen och bygga vidare på mina kläder som skall användas.
Sover alldeles för lite som vanligt på torsdagsnatten men pallrar mig upp för fotograferingen.
Ut till Kista eller rättare sagt Kymlingen med Lotta, Frida och gnällspik till jycke och fotografera. Tyckte lite synd om Lotta som lydde Fridas stränga order om att byta om mitt i kylan och använda den ena tröjan efter den andra så på gentlemanna manér så
lånade jag ut min jacka till henne.
Frida kollade runt på kameran lite, hon har inte riktigt kommit in i den digitala tidsåldern ännu med SLR-kameror, så jag visade henne lite snabbt hur hon skulle göra.
Behövs lite övning märkte jag senare för att man ska kunna hanter den helt och hållet men det kanske kommer.
Iaf så gick fotningen ganska bra tycker jag och det blev en del riktigt bra bilder som jag vart nöjd med.
God I Love My SLR! :D
Upptäckte även att jag ligger uppe på 7500 exponeringar med den sen jag köpte den i Oktober-06 vilket betyder service snart.
Vidare så vart det ju MondayBar kryssning på kvällen..
Iväg och stressa in till Silja för att hämta ut biljetterna för oss.
Inne i terminalen springer jag på James och hans nya flikka och vi snackar ett bra tag innan resten av mitt gäng dyker upp.
Letar efter Steve och Fatmenize för att fråga om Liquid Sunset merchendiset som jag ville ha men inte fått svar på...
Behöver inte leta så länge när plötsligt hela hytten håller på att skaka samman för att hyttgrannen har med sig sitt enorma mixerbord och pumpar Electro uta helvete.
Visar sig att det e Hr Fatmenize himself med sin lilla dator utrustning som lirar.. :D
Det var en kul kryss med en massa skumma kreationer och roligt folk och totalt tog jag en 600 bilder varav ca 250 vart användbara och ligger på Pixbox.
Men det finns några bilder som inte ligger uppe som jag fick av Johan AKA Fatmenize, våran hyttgranne, som kl 8 på morgonen bestämmer sig för att börja spela nån obskyr electrolåt på hög volym och rycka i vårat handtag och dunka på dörren och ropa mitt namn... :)
Så då vart det party igen efter en 4 tim sömn :D
Så fort jag öppnat dörren hoppar Johan in med kamera, Minttuu och Gin drink och kräver att Daniel ska dricka för att vakna..
Johan har lånet en Fisheyelins till sin D50 och mitt habegär e nu större än nånsin på en Fisheye lins.
Några sköna bilder knäppte han i våran hytt med den...
.JPG)
.JPG)
.JPG)
Sen på lördagens kvällen efter att vi kommit tillbaka så spenderades kvällen framför datorn med prat med en speciell person.
Tog det enbart lugnt och bestämde mig för att åka buss hem också om jag fick tag på biljett.
Fick åka in till Centralen på söndagsdagen eftersom telefonerna inte funkar dit på söndagar trots att de har öppet?
Biljetten kirrades iaf och färden började mot Prag igen.
Denna gång var det en Dansk chaufför som också var lite skum.
Är det eenomgående drag hos busschaufförer?
Måste man ha det som merit?
Men vi kom ner i tid precis innan bussbytet skulle ske så det var väl bra?
Denna gång var det iaf en stor buss vi åkte med ner hela vägen, även den tjeckiske anslutningsbussen var stor.
Började snacka med en 34årig kille som jobbade som skräddare och bodde i Berlin sen 4.5år tillbaka. Han var VÄLDIGT feminin av sig.
Blev av med honom i Berlin iaf.
Försökte sova mest och lyckades med ett 4 timmars pass mellan Puttgarten och Berlin men annars var det 30-60min pass igen som gällde.
Funkade bra fram tills Dresden då plötsligt en annan buss kom i våran väg och bussen jag åkte med klippte bakspegeln på den andre.
Men vi fortsatte utan problem.
Kan dock säga att det e skönt att vara tillbaka i Prag.
Sjukt bra väder här, hade en +16 ikväll vid 18.30 tiden.
Det börjar vända på sig...
Så efter jobbet idag så drog vi och satte oss på en uteservering på Vlata igen och drack lite öl...
Bilder finns uppe även på det :D
Hur filisteérnas här slog upp läger i dalen Elah för att gå i krig mot israelerna.
Hur filisteérnas främste krigare, Jätten Goliath i 40 dagar och nätter, hånade israelerna och utmanade dem att skicka ut sin främste krigare för ett man-o-man slag till döden och där den överlevande parten skulle ta över den andre hären..
Hur den unge pojken David hörde hånet och i total ilska utmanade jätten...?
Jag heter David sen kl 16.10 idag.
Jag står ensam kvar som David.
Ensam mot min Goliath.
Min Goliath som också råkar vara min arbetsgivare.
Det är dax att jag börjar plocka mina stenar och börjar min ensamma färd mot slagfältet där Goliath kallar på mig...
Det hela handlar fortfrande om tillägget i vårat arbetskontrakt när det kommer till jouren. Jag är den ende nu, som inte skrivit på tillägget.
Niklas böjde sig för vinden som ett darrande löv i höststormen och skrev på tillägget idag med motiveringen, "Jag orkar inte bråka längre"
Han e fruktansvärt bra aggitatör men sen står han helst bakom de som gör jobbet och surfar bekvämt på vågen utan att skita ner sina händer.
Jag ger mig inte denna gång.
Vägrade skriva på för sista gången idag, med motiveringen att jag har den tjeckiska arbetslagen på min sida och att jag inte behöver oroa mig för replisalier för att jag inte tänker skriva på.
Men jag vet att de kommer att komma.
So be it.
Om de sparkar mig nu så kommer jag att utnyttja min rätt i paragraf 72 i lagen som ger mig rätten att ta det hela till domstol.
Samtidigt så hade jag utsett April till att bli den månad jag troliegn skulle säga upp mig för att kunna lämna i Juli och då fullföljt ett år i Tjeckien.
I och med att jag lämna min motiverig så vet jag att det kommer gå vidare till bolagets jurister som kommer att kolla på mitt svar ur alla hörn och vinklar för att se om jag kan ha rätt.
Detta kommer att ta lite tid och sen helt plötsligt var vi inne i April.
De kommer troligen att uppmana mig att säga upp mig för att det ska se snyggare ut och det ska bli enklare för dem.
Jag kommer inte att säga upp mig frivilligt.
Det finns 2 sätt de kan bli av med mig.
Sparka mig eller köpa ut mig om de vill bli av med mig snabbt.
Väljer de att sparka mig så kommer jag att gå högre upp i kedjan och rapportera till huvudkontoret i Fairfax och berätta om arbetsförhållandena, de förtäckta hoten, om mörkläggningen av vissa saker som hänt på företaget, om hur vissa personer på "högre" poster använder droger och en massa annat jag har samlat på mig under tiden på företaget.
Då ska de iaf få veta vem som släppte bomben på dem i det hela.
I onsdags klev jag på bussen vid Florenc här i Prag för att ta mig till El Stockholmo på 25 timmar. Var lite skeptisk till det hela, jag menar 25tim med buss..
Fick en "moment", en just-här-just-nu minne när jag satt mig ner för att käka på en restaurang som jag hitta i närheten av busstationen.
Allt kändes så rätt och underbart just där och då.
Såna minnen värdesätter jag högt, även fast de är få.
Kollade in asiatmarknaden vid Florenc också när jag ändå var där eftersom jag hade tid över innan bussen gick. Är som en liten egen kåkstad med en massa bodar och försäljningstånd under presenningar som fungerar som tak vid regn.
Stannade till och kollade lite på skor hos en snubbe som mer elelr mindre borde skära ner på sitt kaffe intag.
"- Come, you come see"
Den lille asiatiske mannen drar i min ärm för att visa mig skor han har..
"-tjis nice, real leether, 350czk only"
"-I´m just looking for the moment" svarade jag för det var ju det jag gjorde.
"-tjis is also nice, also leether, only 400czk" och tittade på mig med bedjande ögon.
Återupprepade mitt svar och försökte få honom att sluta hoppa upp mot mig iom att jag var längre än honom.
Plötsligt fångde mitt öga upp nånting i ena hörnet, lite gömd bakom de andra skorna.
Såg ut som ett par "monster" skor.
Har velat ha såna länge med Newrock e inte de billigaste märket direkt, inte ens här nere i tjeckien. De billigaste kopiorna på dem kostar 1800czk och de e dyrt även för mig på en tjeckisk lön.
Mycket riktigt ett par kopior på Newrock var det allt.
"-You like tjis?, reeeeel leether. Only 650czk"
Det var ganska billigt tänkte jag men inte just idag.
"-Im not gonna buy anything today, I will come back later"
Då mumlar han nåt obegripligt med "-today, specialy for you" och grabbar tag en miniräknare i jätteformat och skriver in 350 på displayen.
Han har alltså prutat ner sig själv med nästan halva priset!!!
Testar ett par 45:or som är den största storleken han har, känns lite små men det töjer ju sig, om inte så kan jag ju iaf sälja skorna på Helgon efter att ha haft dem på den planerade fotograferingen.
Köpte skorna och bestämmer mig för att börja använda dem direkt.
Kliver på bussen och påbörjar min färd mot Sthlm.
Folk tittar lite snett på mig, men iofs så e jag ju van vi det här laget.
Jag sticker tydligen ut för mycket.
Iofs så var jag ju klädd i svarta jeans, mitt spretiga hår, mina öronhängen, min skinnrock och mina nya monsterskor.
Finns en mening som jag tycker stämmer in..
"You laugh at me because I´m different...
I laugh at you, because you are all the same"
Färden tar sin tur och jag slummrar till i 30-60min perioder då och då.
Första stoppet är vid en Shell-mack precis innan tyska gränsen.
Tar mig en Cornetto, årets första glass, och betraktar de höjder som finns framför mig. Åker in i Tyskland efter en passkontroll och åker igenom en liten by som ligger efter gränsen och ser alla övergivna byggnader och fabriker.
Bestämmer mig för att hit vill jag åka och fota.
De har t.o.m en nerlagd liten järnväg.
Färden fortsätter mot Dresden och nästa stopp, jag slumrar till igen.
Hur vet man att man e i Tyskland?
Jo man ser detta vid första korsningen...
Färden avlöpte mer eller mindre problemfritt fram till Köpenhamn där det var bussbyte för vidare färd mot Sthlm.
Fick stå och frysa i kylan kl 4.15 en torsdagsmorgon i 30min innan bussen kom.
Chauffören var en tysk eftersom bussen kom från Rotterdam och hade gått igenom tyskland på vägen upp.
Han var lite burdus på ett tyskt sätt.
Kom fram till Sverige och rullade på upp till Jönköping.
Efter ett stop i Jönköping så ville inte bussen starta då han hade förlorat allt lufttryck. Så vad göra?
Jooo... 7-8 av oss killar får hoppa ur bussen helt enkelt och PUTTA igång den!!!
Väl uppe i Sthlm i förtid så kör han helt sonika upp i Fridhemsplan och rattar bussen genom stan och ner på Flemmingatan.
Han sitter och svär och e allmänt stressad i trafiken runt Sthlm.
Kommer iaf av bussen och blir upplockad av Char-Lee..
Hinner både hämta mina paket, klippa mig och köpa ett nytt minneskort på 2GB till kameran innan det e kväll.
Spenderar torsdagskvällen med att planera fotograferingen inför fredagen och bygga vidare på mina kläder som skall användas.
Sover alldeles för lite som vanligt på torsdagsnatten men pallrar mig upp för fotograferingen.
Ut till Kista eller rättare sagt Kymlingen med Lotta, Frida och gnällspik till jycke och fotografera. Tyckte lite synd om Lotta som lydde Fridas stränga order om att byta om mitt i kylan och använda den ena tröjan efter den andra så på gentlemanna manér så
lånade jag ut min jacka till henne.
Frida kollade runt på kameran lite, hon har inte riktigt kommit in i den digitala tidsåldern ännu med SLR-kameror, så jag visade henne lite snabbt hur hon skulle göra.
Behövs lite övning märkte jag senare för att man ska kunna hanter den helt och hållet men det kanske kommer.
Iaf så gick fotningen ganska bra tycker jag och det blev en del riktigt bra bilder som jag vart nöjd med.
God I Love My SLR! :D
Upptäckte även att jag ligger uppe på 7500 exponeringar med den sen jag köpte den i Oktober-06 vilket betyder service snart.
Vidare så vart det ju MondayBar kryssning på kvällen..
Iväg och stressa in till Silja för att hämta ut biljetterna för oss.
Inne i terminalen springer jag på James och hans nya flikka och vi snackar ett bra tag innan resten av mitt gäng dyker upp.
Letar efter Steve och Fatmenize för att fråga om Liquid Sunset merchendiset som jag ville ha men inte fått svar på...
Behöver inte leta så länge när plötsligt hela hytten håller på att skaka samman för att hyttgrannen har med sig sitt enorma mixerbord och pumpar Electro uta helvete.
Visar sig att det e Hr Fatmenize himself med sin lilla dator utrustning som lirar.. :D
Det var en kul kryss med en massa skumma kreationer och roligt folk och totalt tog jag en 600 bilder varav ca 250 vart användbara och ligger på Pixbox.
Men det finns några bilder som inte ligger uppe som jag fick av Johan AKA Fatmenize, våran hyttgranne, som kl 8 på morgonen bestämmer sig för att börja spela nån obskyr electrolåt på hög volym och rycka i vårat handtag och dunka på dörren och ropa mitt namn... :)
Så då vart det party igen efter en 4 tim sömn :D
Så fort jag öppnat dörren hoppar Johan in med kamera, Minttuu och Gin drink och kräver att Daniel ska dricka för att vakna..
Johan har lånet en Fisheyelins till sin D50 och mitt habegär e nu större än nånsin på en Fisheye lins.
Några sköna bilder knäppte han i våran hytt med den...
.JPG)
.JPG)
.JPG)
Sen på lördagens kvällen efter att vi kommit tillbaka så spenderades kvällen framför datorn med prat med en speciell person.
Tog det enbart lugnt och bestämde mig för att åka buss hem också om jag fick tag på biljett.
Fick åka in till Centralen på söndagsdagen eftersom telefonerna inte funkar dit på söndagar trots att de har öppet?
Biljetten kirrades iaf och färden började mot Prag igen.
Denna gång var det en Dansk chaufför som också var lite skum.
Är det eenomgående drag hos busschaufförer?
Måste man ha det som merit?
Men vi kom ner i tid precis innan bussbytet skulle ske så det var väl bra?
Denna gång var det iaf en stor buss vi åkte med ner hela vägen, även den tjeckiske anslutningsbussen var stor.
Började snacka med en 34årig kille som jobbade som skräddare och bodde i Berlin sen 4.5år tillbaka. Han var VÄLDIGT feminin av sig.
Blev av med honom i Berlin iaf.
Försökte sova mest och lyckades med ett 4 timmars pass mellan Puttgarten och Berlin men annars var det 30-60min pass igen som gällde.
Funkade bra fram tills Dresden då plötsligt en annan buss kom i våran väg och bussen jag åkte med klippte bakspegeln på den andre.
Men vi fortsatte utan problem.
Kan dock säga att det e skönt att vara tillbaka i Prag.
Sjukt bra väder här, hade en +16 ikväll vid 18.30 tiden.
Det börjar vända på sig...
Så efter jobbet idag så drog vi och satte oss på en uteservering på Vlata igen och drack lite öl...
Bilder finns uppe även på det :D
söndag 11 mars 2007
I Want....
Jag vill ha en egen Pennywise...
En alldeles egen tränad Pennywise...
En Pennywise som skulle lyda mig och hålla mig sällskap..
Han skulle kunna bo under min loftsäng..
Skulle släppa ut honom på nätterna i området för att jaga barn åt mig...
I want one...
Where can I get one?
En alldeles egen tränad Pennywise...
En Pennywise som skulle lyda mig och hålla mig sällskap..
Han skulle kunna bo under min loftsäng..
Skulle släppa ut honom på nätterna i området för att jaga barn åt mig...
I want one...
Where can I get one?
måndag 5 mars 2007
Blowback...
Fan...
Det går inge bra det här...
Ännu ett backslag i min taktik som jag hade hoppats skulle gå framåt..
Nu måste jag verkligen ta och samla mina tankar och komma upp med en ny strategi för att få allt att falla på plats ordentligt.
Behövde verkligen få den här biten på plats.
Antar att jag har haft för mycket flyt på senaste..
Kanske e dax att börja tänka på andra allierade och taktiker som involverar att dela säng med fienden bara för att ta sig ur den här röran..
Fan... Fan.. Fan..
Det går inge bra det här...
Ännu ett backslag i min taktik som jag hade hoppats skulle gå framåt..
Nu måste jag verkligen ta och samla mina tankar och komma upp med en ny strategi för att få allt att falla på plats ordentligt.
Behövde verkligen få den här biten på plats.
Antar att jag har haft för mycket flyt på senaste..
Kanske e dax att börja tänka på andra allierade och taktiker som involverar att dela säng med fienden bara för att ta sig ur den här röran..
Fan... Fan.. Fan..
3:d Strike...
I just had my third strike with the Long Arm Of The Prague Public Transport Ticket Inspectors. Took tram 6 towards home as always, loaded with a bag with the 2L of Becherovka I was more or less ordered to buy for my mother, some minced maso(meat), 2 packages of Syr (Cheese) and a couple of bottles of Pivo (Beer).
And the other hand was loaded with a 16 pack of papers for the almighty porcelain god.
Stepped on the tram and thought, as I passed the guy sitting in the last seat, that I wouldn´t be surpriced if he was an Inspector.
They go undercover here, wearing civilian clothing.
As the tram started to roll off he stood up and came to the end where I was standing, showed his little badge and asked for the ticket in czech.
Me: -Excuse Me?
Insp: -Ticket..
M: -Ticket?
I: -Yes...
M: -I don´t have one..
I: -You don´t have?
M. -No
I: -Ok, 500 krown..
And he took out his "ticketbook" and showed me this little shining ticket which said 500 czk.
M: -I only have creditcard, I replied and just realised how stupid I was telling him that. Now he could say that I would go to a Bankomat and get the money.
I: -No money?
M: -No, I answered and took out my cardholder
I: -Bankomata carda?
M: -No...
I: -No bankomata carda?
M: -No bankomat card, no... And I pull out my driverlicense and hands it to him..
M: -This is my driverslicens.., And he takes it and starts to look at it, front to back, checks his watch. Looks at it for about 3minutes, then looks at me and hands me my licens back.
I: -OK
I guess that there is something magical about my driverslicens?
This is the third time that I have got myself into the clear without having to pay anything while joyriding the public transports here in Prague.
Haven´t had a monthpass since I returned from Manchester in late September.
so that will make it, lets see, 6 months now without paying.
That ends up to 460 x 6 = 2760:- + the 3 times I haven´t had to pay the fine.
That is additional 1500:- so in total that makes it 4260czk.
About 1420sek.
But why?
I´m just lazy I guess.
It is not in Sweden where you can go to the closest Pressbyrå or station and buy the ticket easily. No here they have special places in the center where you buy the monthpasses. And they are only open during regular business hours.
So basiclly I would never have a chance buying it with my workinghours.
But then again.
I guess that I´m gonna continue until I really have to pay it.
But then again, i have still earned on it ;)
And the other hand was loaded with a 16 pack of papers for the almighty porcelain god.
Stepped on the tram and thought, as I passed the guy sitting in the last seat, that I wouldn´t be surpriced if he was an Inspector.
They go undercover here, wearing civilian clothing.
As the tram started to roll off he stood up and came to the end where I was standing, showed his little badge and asked for the ticket in czech.
Me: -Excuse Me?
Insp: -Ticket..
M: -Ticket?
I: -Yes...
M: -I don´t have one..
I: -You don´t have?
M. -No
I: -Ok, 500 krown..
And he took out his "ticketbook" and showed me this little shining ticket which said 500 czk.
M: -I only have creditcard, I replied and just realised how stupid I was telling him that. Now he could say that I would go to a Bankomat and get the money.
I: -No money?
M: -No, I answered and took out my cardholder
I: -Bankomata carda?
M: -No...
I: -No bankomata carda?
M: -No bankomat card, no... And I pull out my driverlicense and hands it to him..
M: -This is my driverslicens.., And he takes it and starts to look at it, front to back, checks his watch. Looks at it for about 3minutes, then looks at me and hands me my licens back.
I: -OK
I guess that there is something magical about my driverslicens?
This is the third time that I have got myself into the clear without having to pay anything while joyriding the public transports here in Prague.
Haven´t had a monthpass since I returned from Manchester in late September.
so that will make it, lets see, 6 months now without paying.
That ends up to 460 x 6 = 2760:- + the 3 times I haven´t had to pay the fine.
That is additional 1500:- so in total that makes it 4260czk.
About 1420sek.
But why?
I´m just lazy I guess.
It is not in Sweden where you can go to the closest Pressbyrå or station and buy the ticket easily. No here they have special places in the center where you buy the monthpasses. And they are only open during regular business hours.
So basiclly I would never have a chance buying it with my workinghours.
But then again.
I guess that I´m gonna continue until I really have to pay it.
But then again, i have still earned on it ;)
Ode To You...
Vi har inte dragit jämt genom åren.
Men det tror jag inte att några gör nånsin.
Alla har vi olika åsikter om saker genom våra egna, självupplevda erfarenheter.
Vi kan dela med oss och berätta om våra upplevelser men aldrig kan vi försöka få den andre att acceptera det de inte vill.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
Vi är båda ganska starka, egna individer som gör att det krockar då och då.
Ingen vill vika eller backa för sin sak.
Jag antar att det e de som kallas individualism..
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
De senare åren så har vi inte träffats så ofta.
Vi behöver inte göra det heller, för vi vet att vi finns där.
Spelar det ingen roll att vi bor 140 mil ifrån varandra eller i olika tidszoner.
Ingen roll att vi båda bor i olika länder än där vi föddes.
Vi finns där om det skulle vara något.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
Vi har något som ingen kan ta ifrån oss.
Något som inte syns men finns där.
Det är bestämt sedan tidigare och inget vi kan göra något åt.
Inte heller kan någon annan göra något åt det.
Bundna till varandra för alltid.
Vi är syskon.
Blodsband är det som håller ihop oss.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
Men det tror jag inte att några gör nånsin.
Alla har vi olika åsikter om saker genom våra egna, självupplevda erfarenheter.
Vi kan dela med oss och berätta om våra upplevelser men aldrig kan vi försöka få den andre att acceptera det de inte vill.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
Vi är båda ganska starka, egna individer som gör att det krockar då och då.
Ingen vill vika eller backa för sin sak.
Jag antar att det e de som kallas individualism..
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
De senare åren så har vi inte träffats så ofta.
Vi behöver inte göra det heller, för vi vet att vi finns där.
Spelar det ingen roll att vi bor 140 mil ifrån varandra eller i olika tidszoner.
Ingen roll att vi båda bor i olika länder än där vi föddes.
Vi finns där om det skulle vara något.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
Vi har något som ingen kan ta ifrån oss.
Något som inte syns men finns där.
Det är bestämt sedan tidigare och inget vi kan göra något åt.
Inte heller kan någon annan göra något åt det.
Bundna till varandra för alltid.
Vi är syskon.
Blodsband är det som håller ihop oss.
Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.
lördag 3 mars 2007
Broken Heroes...
Efter ADR träningen jag hade i torsdags så travade jag iväg en sväng från jobbet för att tänka och för att komma iväg från kontorsmiljön.
Rensa skallen helt enkelt från allt tunga som samlats senaste dagarna.
En fristad för att tänka och koppla av som jag har hittat ligger precis bredvid kontoret, bakom Flora Palac.
Olsanske Hrbitovy - den största kyrkogården i Prag.
Den grundades 1680 och mer än 1 miljon personer har blivit begravda här genom åren.
Det går inte att förklara hur stor den här kyrkogården är så jag ska försöka illustrera det hela med hjälp av en bild från Google Maps..
Den gula punkten är kontoret och all skog tillhör kyrkogården..
En sak måste jag iaf säga. Så här ska en RIKTIG kyrkogård se ut.
Ligger mitt i stan men är bland de mest fridfulla och vackraste kyrkogårdar jag har varit på. Tror mycket har med murgrönan att göra, den växer överallt på alla gravar och gravstenar.
I Sverige ska allt vara så sterilt och tråkigt.
Här e det verkligen tvärtom, känns trevligt, lugnt och omtyckt.
Hade definitivt hellre begravits här än i Sverige.
Trots att jag har varit på kyrkogården ett par gånger så har jag ännu inte sett hela av den då den är så stor.
I torsdags så bestämde jag mig iaf för att knata över vägen in till den andra delen för att se hur det såg ut där.
Gick omkring i mina egna tankar när jag plötsligt såg något som jag inte förväntade mig.
Jag hade hittat, utan att veta om det, krigskyrkogården.
Uppdelad i flera delar där varje stat hade en egen sektion.
De allierade, ryssarna, bulgarerna, tjeckerna, och de som dog
under Prague Uprising i maj 1945 innan de ryska styrkorna
rullade in i Prag.
Gick omkring och beundrade alla vackra monumnet och svor för mig själv att jag inte hade med mig kameran och kunde
fånga det mitt öga beskådade.
Så igår efter jag hade haft en mindre ordväxling med min chef så lämnade jag jobbet under 2 1/2tim och åkte hem och hämtade kameran och åkte till krigskyrkogården och fotograferade lite
som jag hann.
Ska tillbaka fler gånger och fotografera resten av det som finns.
Fick till en bild som jag blev riktigt nöjd med.
Bestämde mig för att döpa den till "Broken Heroes"
Rensa skallen helt enkelt från allt tunga som samlats senaste dagarna.
En fristad för att tänka och koppla av som jag har hittat ligger precis bredvid kontoret, bakom Flora Palac.
Olsanske Hrbitovy - den största kyrkogården i Prag.
Den grundades 1680 och mer än 1 miljon personer har blivit begravda här genom åren.
Det går inte att förklara hur stor den här kyrkogården är så jag ska försöka illustrera det hela med hjälp av en bild från Google Maps..
Den gula punkten är kontoret och all skog tillhör kyrkogården..
En sak måste jag iaf säga. Så här ska en RIKTIG kyrkogård se ut.
Ligger mitt i stan men är bland de mest fridfulla och vackraste kyrkogårdar jag har varit på. Tror mycket har med murgrönan att göra, den växer överallt på alla gravar och gravstenar.
I Sverige ska allt vara så sterilt och tråkigt.
Här e det verkligen tvärtom, känns trevligt, lugnt och omtyckt.
Hade definitivt hellre begravits här än i Sverige.
Trots att jag har varit på kyrkogården ett par gånger så har jag ännu inte sett hela av den då den är så stor.
I torsdags så bestämde jag mig iaf för att knata över vägen in till den andra delen för att se hur det såg ut där.
Gick omkring i mina egna tankar när jag plötsligt såg något som jag inte förväntade mig.
Jag hade hittat, utan att veta om det, krigskyrkogården.
Uppdelad i flera delar där varje stat hade en egen sektion.
De allierade, ryssarna, bulgarerna, tjeckerna, och de som dog
under Prague Uprising i maj 1945 innan de ryska styrkorna
rullade in i Prag.
Gick omkring och beundrade alla vackra monumnet och svor för mig själv att jag inte hade med mig kameran och kunde
fånga det mitt öga beskådade.
Så igår efter jag hade haft en mindre ordväxling med min chef så lämnade jag jobbet under 2 1/2tim och åkte hem och hämtade kameran och åkte till krigskyrkogården och fotograferade lite
som jag hann.
Ska tillbaka fler gånger och fotografera resten av det som finns.
Fick till en bild som jag blev riktigt nöjd med.
Bestämde mig för att döpa den till "Broken Heroes"
Irritation...
Allt verkar alltid guld och gröna skogar första gångerna man ser sakerna och upplever dem. Vare sig det gäller nya människor eller nya platser. Man går in i nånting och upplever det hela utan fördomar eller annan syn på det hela. Man är som en blankt papper som bara väntas med att fyllas med tecken och bilder från dem man ser för att kunnas tolkas av någon. Och detta fortsätter hela tiden till pappret har blivit till flera, till en bok som växer, som uppföljare som flera volymer. Men förr eller senare tar bläcket slut eller börjar sina så att papprena inte fylls lika lätt längre. Det blir svårare och svårare att hålla samma takt i att skriva papper och uppleva saker med ett tomt sinne. Man tappar takten helt enkelt. Det är vid det skedet som man börjar se tillbaka eller mer eller mindre forma sina uppfattningar därför att man hinner tänka efter..
Och efter 232 dagar som boende i det här landet, 7 1/2 månad,
så har jag kom mit till det skedet i min bok.
Jag börjar forma mina uppfattningar, börjar väga mina tankar och upplevelser i det här landet.
Det finns saker som jag börjat irritera mig på.
Jag älskar hundar, den enda villkorslösa kärleken man kan få.
Kan låta cyniskt men sanningen är oftast cynisk.
Frågan är bara om man kan acceptera den?
Tjecker älskar hundar.
Det finns hundar överallt, på gatorna, i parkerna,
i restaurangerna, på pubbarna.
Och det e väl självklart att det man älskar ska få vara en
del av ens vardag.
Men när det kommer till hundar och tjecker så e det en sak som
stör mig fruktansvärt.
Hundskit.
Varför ska det vara så svårt för tjecker att plocka upp efter
sina kompanjoner?
Det ligger hundskit överallt, kanske inte just i citycenter å turiststråket, men här i utkanterna där jag bor så ligger det överallt mer eller mindre.
Man kryssar fram mellan skitarna på trottoaren varje morgon och hoppas att man ska lyckas undvika att kliva i det som en gång passerade in i hunden.
Det sitter t.om stolpar uppe runt omkring med gratis hundskitpåsar till tjeckerna, så det är ju ingen ursäkt som jag ser det att påstå att de inte hade påsar just då.
.JPG)
Det andra som stör mig mer och mer är att allt ska ta sådan tid i detta land när det gäller saker. Tjecker har all tid i världen mer eller mindre. Tid är inte pengar här.
Kan iofs vara förståeligt med tanke på att de har varit en kommunistiskt stat med styre som har sköt allt. Man har inte behövt oroa sig över sin plats.
Allt är redan utstakat är man tar sina första andetag i den världen.
Kanske det bara är min västerländska stress eller min pro-preussiska uppfostran om effektivitet med tiden som gör att jag tycker att allt tar lång tid?
Man kan enkelt få finna sig i att stå i kö i matbutiken, inte potraviny´s, i en 30min innan det e dax för en att få betala sina begärda produkter.
och detta spelar ingen roll om man dyker upp 23.50 en
söndagskväll i butiken.
Allt tar tid och det kan göra en vansinnig.
Och det sista är väl det att man hela tiden, som utlänning som inte kan språket, måste vara på sin vakt för att bli blåst på pengar.
Blåst blir man mer eller mindre hela tiden, men mindre än vad man skulle ha blivit om man inte kände till knepen och inte
kunde ett ord tjeckiska.
Iofs så kan jag förstå tjeckernas situation också.
Åter igen slår den forna historien igenom med det som en gång var en kommunistisk lydnadsstat där hela livet redan var
utstakat för individen.
Men sen revolutionen -89 och separationen från Slovakien -93,
för att följas av ingången i NATO -99 och slutligen EU 2004.
Hur svårt vissa delar av befolkningen har blivit utslagna eller svårt att anpassa sig till den nya rådande marknadsekonomin och det hårdare samhällsklimatet.
Skillnaden mellan rik och fattig är mer påtaglig här än i t.ex Sverige.
Svenskar lever fruktansvärt skyddat, därför de är så trångsynta?
Kan man verkligen klandra dem för att de försöker få in lite extra pengar här och var för att klara sig själv genom vardagen?
Till viss del kan jag tycka att kommunismen är bra i det skedet att alla blir mer eller mindre omhändertagna av staten.
Du är garanterad ett jobb, du är garanterat ett boende,
du är garanterad fri sjukvård, man behöver inte oroa sig
för att inte överleva.
Ingen äger mer än någon annan och samhällsklasser mellan populationen finns nästan inte om man bortser från de
styrande organen.
Men sen finns ju också baksidorna av kommunismen som med
alla andra ideologier.
Men är våran, den fri världens ideologi, bättre?
Mest med tanke på att den skapar samhällsklyftor
mellan populationen som lever i den?
Genomsnittslönen bland folk i Tjeckien ligger på 19.895czk/mån.
I Prag brukar man räkna på ca 4-5 tusen mer, men så är priserna ungefär 30% högre här i huvudstaden också jämnfört med
övriga landet.
Till det ska det också tilläggas att det finns folk som tjänar så lite som 12.000czk/mån och som försöker överleva på det.
Hyrorna här i Prag e ganska sjuka, och självklart högre ju närmare centrum du kommer.
Jag betalar 9000czk/mån för min 2:a i utkanten av Citycentret.
Hur ska då en person som tjänar 12.000czk/mån klarar av
ett eget boende?
Kan man då klandra dem för att de försöker få lite mer pengar genom att blåsa turister på småsaker?
Och efter 232 dagar som boende i det här landet, 7 1/2 månad,
så har jag kom mit till det skedet i min bok.
Jag börjar forma mina uppfattningar, börjar väga mina tankar och upplevelser i det här landet.
Det finns saker som jag börjat irritera mig på.
Jag älskar hundar, den enda villkorslösa kärleken man kan få.
Kan låta cyniskt men sanningen är oftast cynisk.
Frågan är bara om man kan acceptera den?
Tjecker älskar hundar.
Det finns hundar överallt, på gatorna, i parkerna,
i restaurangerna, på pubbarna.
Och det e väl självklart att det man älskar ska få vara en
del av ens vardag.
Men när det kommer till hundar och tjecker så e det en sak som
stör mig fruktansvärt.
Hundskit.
Varför ska det vara så svårt för tjecker att plocka upp efter
sina kompanjoner?
Det ligger hundskit överallt, kanske inte just i citycenter å turiststråket, men här i utkanterna där jag bor så ligger det överallt mer eller mindre.
Man kryssar fram mellan skitarna på trottoaren varje morgon och hoppas att man ska lyckas undvika att kliva i det som en gång passerade in i hunden.
Det sitter t.om stolpar uppe runt omkring med gratis hundskitpåsar till tjeckerna, så det är ju ingen ursäkt som jag ser det att påstå att de inte hade påsar just då.
.JPG)
Det andra som stör mig mer och mer är att allt ska ta sådan tid i detta land när det gäller saker. Tjecker har all tid i världen mer eller mindre. Tid är inte pengar här.
Kan iofs vara förståeligt med tanke på att de har varit en kommunistiskt stat med styre som har sköt allt. Man har inte behövt oroa sig över sin plats.
Allt är redan utstakat är man tar sina första andetag i den världen.
Kanske det bara är min västerländska stress eller min pro-preussiska uppfostran om effektivitet med tiden som gör att jag tycker att allt tar lång tid?
Man kan enkelt få finna sig i att stå i kö i matbutiken, inte potraviny´s, i en 30min innan det e dax för en att få betala sina begärda produkter.
och detta spelar ingen roll om man dyker upp 23.50 en
söndagskväll i butiken.
Allt tar tid och det kan göra en vansinnig.
Och det sista är väl det att man hela tiden, som utlänning som inte kan språket, måste vara på sin vakt för att bli blåst på pengar.
Blåst blir man mer eller mindre hela tiden, men mindre än vad man skulle ha blivit om man inte kände till knepen och inte
kunde ett ord tjeckiska.
Iofs så kan jag förstå tjeckernas situation också.
Åter igen slår den forna historien igenom med det som en gång var en kommunistisk lydnadsstat där hela livet redan var
utstakat för individen.
Men sen revolutionen -89 och separationen från Slovakien -93,
för att följas av ingången i NATO -99 och slutligen EU 2004.
Hur svårt vissa delar av befolkningen har blivit utslagna eller svårt att anpassa sig till den nya rådande marknadsekonomin och det hårdare samhällsklimatet.
Skillnaden mellan rik och fattig är mer påtaglig här än i t.ex Sverige.
Svenskar lever fruktansvärt skyddat, därför de är så trångsynta?
Kan man verkligen klandra dem för att de försöker få in lite extra pengar här och var för att klara sig själv genom vardagen?
Till viss del kan jag tycka att kommunismen är bra i det skedet att alla blir mer eller mindre omhändertagna av staten.
Du är garanterad ett jobb, du är garanterat ett boende,
du är garanterad fri sjukvård, man behöver inte oroa sig
för att inte överleva.
Ingen äger mer än någon annan och samhällsklasser mellan populationen finns nästan inte om man bortser från de
styrande organen.
Men sen finns ju också baksidorna av kommunismen som med
alla andra ideologier.
Men är våran, den fri världens ideologi, bättre?
Mest med tanke på att den skapar samhällsklyftor
mellan populationen som lever i den?
Genomsnittslönen bland folk i Tjeckien ligger på 19.895czk/mån.
I Prag brukar man räkna på ca 4-5 tusen mer, men så är priserna ungefär 30% högre här i huvudstaden också jämnfört med
övriga landet.
Till det ska det också tilläggas att det finns folk som tjänar så lite som 12.000czk/mån och som försöker överleva på det.
Hyrorna här i Prag e ganska sjuka, och självklart högre ju närmare centrum du kommer.
Jag betalar 9000czk/mån för min 2:a i utkanten av Citycentret.
Hur ska då en person som tjänar 12.000czk/mån klarar av
ett eget boende?
Kan man då klandra dem för att de försöker få lite mer pengar genom att blåsa turister på småsaker?
fredag 2 mars 2007
Varför...
Och nu har FlyMe gått i konkurs...
Kunde de inta ha väntat iaf 2 veckor....????
FFFFFFAAAAAAAAAAAAAAANNNNNNNNN!!!!
Kunde de inta ha väntat iaf 2 veckor....????
FFFFFFAAAAAAAAAAAAAAANNNNNNNNN!!!!
torsdag 1 mars 2007
Kingdom Of Nothing...
Det har varit en hård vecka...
Sovit lite knas, och varit uppe på MSN hela nätterna ;) och sen sovit nån timme och sen iväg till jobbet..
Har haft jouren sen i fredags också... Sista kvällen ikväll..
Haft ADR träning idag så nu e jag certifierad för det också.
Tycker dock att vi skulle ha fått den för en 7mån sen när jag började.
Har ju liksom skickat ADR transporter på ett par 10.000 m3 redan :)
Lärde mig iaf att man kan klassa in kvinnor i säkerhetsklass 4.3
"Dangerous When Wet" :)
I måndags så flyttades hela Planeringen och kundtjänsten för alla länder till en annan del av byggnaden. Vi sitter åter igen i den "nybyggda" delen av kåken.
Eftersom vårat team sitter intryckt som i en liten "ficka" så e det numer tyst och inte lika högljudt som det var förut när vi satt i det öppna landskapet.
Det e ju iofs riktigt positivt.
MEN jag e fan riktigt missnöjd med min placering.
Ja sitter rakt under ventilationsfläkten och den blåser kall luft på mig hela tiden.
Det e ganska kallt i hela våran del och det har lett till att halva teamet nu e sjuka.
Känner av det själv sen i måndags att nått e på G eftersom jag har ont i halsen och en sån där jobbig torr, rethosta hela tiden.
Sen så har jag fått, idioten, dvs min "högsta" chef, sittandes bakom in rygg så hon ser allt jag gör..
Vart ganska glad över att vi skulle flytta så jag skulle slippa se och höra henne.
Men nu sitter hon rakt bakom mig och närmare än förut..
Har börjar dricka vatten som en idiot på kontoret nu också...
Måndagen var riktigt jobbig dag för mig...
Ont i huvudet, trött, kunde inte koncentrera mig, allmänt seg och höll på att somna flera gånger om vid min dator.
På eftermiddagen så köpte jag en flaska Cola och lite godis för att hoppas att sockerkicken skulle väcka mig lite så jag skulle orka igenom resten av dagen.
Det gjorde den ordentligt.
Allt flöt på sjukt bra helt plötsligt.
Detta gjorde mig orolig eftersom det bevisar att jag åter igen har kommit in i mitt gamla sockerberoende som jag tog mig ur för en 18mån sen.
Även fast jag enbart dricker Cola Light numer.
Så nu ligger jag på en 3-4.5l vatten per arbetsdag på kontoret för att fasa ut sockret och har dragit ner på godiset igen och på Cola drickandet.
Går bättre och bättre för varje dag...
Enda nackdelen e att man springer och pissar titt som tätt..
Smällar man får ta...
Så livet i ett kontor e kanske inte alltid så kul som folk kan tro...
Trodde aldrig att jag skulle hamna och bli en kontorsråtta..
Så här e min utsikt över mitt "Kingdom Of Nothing"
.jpg)
Och min "cubical" där jag häckar om dagarna och planerar transporter eller gör mitt tråkiga dispatch jobb...
.jpg)
Och sen så har jag mina bilder som "personifierar" min cubical lite mer än de listor med tele.nr till mina tankbilar, terminaler, områdeschefer, Credit Department, Customer Accounts och andra personer som jag har kontakt med.
Fick en ny bild som jag satte up idag för att motivera mig i arbetet mer.
Tycker den säger allt :)
.jpg)
En sak som e ganska kul med att arbeta utomlands i ett land som inte har engelska som modersmål eller som ett bra "andra" språk e alla småsaker man kan hitta här och där om man är uppmärksam... Ska visa 2 exempel från kontoret...
Det ena är en bordskalender som distruberades till alla på vårat kontor i Prag...
dvs ca en 1000 personer totalt av olika nationaliteter.
och säkert på kontoret i Budapest också..
Den andra är en plakett som jag såg idag, i den nybyggda delen där vi har flyttat in. Alla rum och delar har olika nummer och namn för at man ska veta vad som finns var.
Och så ska jag påminna att "Company Language" är engelska..
.jpg)
.jpg)
Sovit lite knas, och varit uppe på MSN hela nätterna ;) och sen sovit nån timme och sen iväg till jobbet..
Har haft jouren sen i fredags också... Sista kvällen ikväll..
Haft ADR träning idag så nu e jag certifierad för det också.
Tycker dock att vi skulle ha fått den för en 7mån sen när jag började.
Har ju liksom skickat ADR transporter på ett par 10.000 m3 redan :)
Lärde mig iaf att man kan klassa in kvinnor i säkerhetsklass 4.3
"Dangerous When Wet" :)
I måndags så flyttades hela Planeringen och kundtjänsten för alla länder till en annan del av byggnaden. Vi sitter åter igen i den "nybyggda" delen av kåken.
Eftersom vårat team sitter intryckt som i en liten "ficka" så e det numer tyst och inte lika högljudt som det var förut när vi satt i det öppna landskapet.
Det e ju iofs riktigt positivt.
MEN jag e fan riktigt missnöjd med min placering.
Ja sitter rakt under ventilationsfläkten och den blåser kall luft på mig hela tiden.
Det e ganska kallt i hela våran del och det har lett till att halva teamet nu e sjuka.
Känner av det själv sen i måndags att nått e på G eftersom jag har ont i halsen och en sån där jobbig torr, rethosta hela tiden.
Sen så har jag fått, idioten, dvs min "högsta" chef, sittandes bakom in rygg så hon ser allt jag gör..
Vart ganska glad över att vi skulle flytta så jag skulle slippa se och höra henne.
Men nu sitter hon rakt bakom mig och närmare än förut..
Har börjar dricka vatten som en idiot på kontoret nu också...
Måndagen var riktigt jobbig dag för mig...
Ont i huvudet, trött, kunde inte koncentrera mig, allmänt seg och höll på att somna flera gånger om vid min dator.
På eftermiddagen så köpte jag en flaska Cola och lite godis för att hoppas att sockerkicken skulle väcka mig lite så jag skulle orka igenom resten av dagen.
Det gjorde den ordentligt.
Allt flöt på sjukt bra helt plötsligt.
Detta gjorde mig orolig eftersom det bevisar att jag åter igen har kommit in i mitt gamla sockerberoende som jag tog mig ur för en 18mån sen.
Även fast jag enbart dricker Cola Light numer.
Så nu ligger jag på en 3-4.5l vatten per arbetsdag på kontoret för att fasa ut sockret och har dragit ner på godiset igen och på Cola drickandet.
Går bättre och bättre för varje dag...
Enda nackdelen e att man springer och pissar titt som tätt..
Smällar man får ta...
Så livet i ett kontor e kanske inte alltid så kul som folk kan tro...
Trodde aldrig att jag skulle hamna och bli en kontorsråtta..
Så här e min utsikt över mitt "Kingdom Of Nothing"
.jpg)
Och min "cubical" där jag häckar om dagarna och planerar transporter eller gör mitt tråkiga dispatch jobb...
.jpg)
Och sen så har jag mina bilder som "personifierar" min cubical lite mer än de listor med tele.nr till mina tankbilar, terminaler, områdeschefer, Credit Department, Customer Accounts och andra personer som jag har kontakt med.
Fick en ny bild som jag satte up idag för att motivera mig i arbetet mer.
Tycker den säger allt :)
.jpg)
En sak som e ganska kul med att arbeta utomlands i ett land som inte har engelska som modersmål eller som ett bra "andra" språk e alla småsaker man kan hitta här och där om man är uppmärksam... Ska visa 2 exempel från kontoret...
Det ena är en bordskalender som distruberades till alla på vårat kontor i Prag...
dvs ca en 1000 personer totalt av olika nationaliteter.
och säkert på kontoret i Budapest också..
Den andra är en plakett som jag såg idag, i den nybyggda delen där vi har flyttat in. Alla rum och delar har olika nummer och namn för at man ska veta vad som finns var.
Och så ska jag påminna att "Company Language" är engelska..
.jpg)
.jpg)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
